vänner

Könsneutrala vänner

tumblr_m5yvklngil1rn8tzso1_400

Väldigt vilket liv det blev kring vändiskussionen. Jag vet inte om jag tycker att det nödvändigtvis handlar om stereotyper utan för mig handlar det om ren statistik. Mina tjejkompisar är generellt mer energikrävande än mina killkompisar. Det förekommer mer skitsnack bland min tjejkompisar än killkompisar. Men jag har kompisar som är väldigt nära kompisar och de hamnar i en klass för sig, i den så kallade vängruppen. För ja, jag särskiljer mellan kompisar och vänner. Mina vänner är den kompisgrupp som står mig allra närmast och där ryms kanske en handfull kompisar. Bland dessa finns det en extrem öppenhet och transparens att jag inte skulle kalla någon av dem för killkompis eller tjejkompis. Kristofer är en sådan, jag skulle aldrig kalla honom för killkompis men vi har också känt varandra i många många år. Jag har en väninna som jag kallar min syster men som jag aldrig skulle kalla för tjejkompis. Men jag har killkompisar som jag alltid kommer vara killkompisar för det är den relationen vi har. Likadant med vissa tjejer, vi är tjejkompisar. Det går ju inte att komma runt, och jag vill inte komma runt det, jag ser gärna att killar är killar och tjejer är tjejer. Jag har gärna vänner men jag har också gärna killkompisar och tjejkompisar. För som sagt, det är något väldigt härligt med tjejhäng.

Så kanske är det mer en fråga om relation än kön. För där är jag helt med Alex, ju äldre man blir desto större krav ställer man på sina vänskapsrelationer. Och ju äldre man blir desto mer krävande men givande blir vänskaperna. Eller rättare sagt man inser vilket jobb det är att underhålla en väldigt bra vänskap. Den lektionen kräver ett separat inlägg.