vänner

Vänskap: glad och sur

I helgen var min bästa vän här. Vi har känt varandra hela livet. Senast hon var och hälsade på mig var i London för 2 år sedan men vi ses alltid när jag är hemma och pratar/smsar/mailar varandra flera gånger i veckan. Hon vet allt om mig och jag kan säga allt till henne utan att hon dömer eller blir arg.
Vi har pratat framtid, barn och om våra respektive. jag har fått massor av energi, känner mig lättare och det är så välbehövligt att ha de där vännerna som man kan vara helt öppen med. Snacka skit, diskutera problem, komma vidare, älta, ja ni vet.

Men samtidigt som jag är glad och tacksam för hennes besök så är jag lite sur.
Hon kom 22:00 i fredags och åkte kl 12:00 idag söndag.
Hon slutar jobbet kanske vid 15 på fredagar och hade säkert kunna gå tidigare och hon hade kunnat ta ett flyg här ifrån vid 18-tiden så hade vi haft mer tid men ändå kommit hem i tid. (Det är så jag gör när jag reser hem, fast åt andra hållet). Jag vet att hon tog de billigaste biljetterna och jag vet att hon verkligen inte behöver ta de billigaste biljetterna. Och det är så tråkigt när vi ÄNTLIGEN! får tid tillsammans så väljer hon att åka hem tidigt/komma sent.

Jag vill verkligen inte låta otacksam för hon tog sig tid och pengar för att åka hit, men det känns så onödigt att snåla på just detta. Och jag är lite besviken trots allt.