Att inte vara värd något

Idag var bra. Så bra som jag kan känna. Känslan är långt ifrån en toppen känsla. Topparna har någon eller något högt av. Högsta nivån är ganska låg men ändå högre än andra dagar.

Jag fick en efterlängtad kram. Jo men visst, jag som ogillar att krama främlingar och bekanta har hittat en kramkompis. Det är inget annat än vänskapliga kramar men det är inte heller något annat jag vill ha. Det är befriande att någon kramar för att dom vill och inte för att trösta eller i ren sympati. I några få sekunder känner jag mig omtyckt. Och nästan trygg.

Så kom jag hem. Ringde hans mamma och mötes av en spydighet som nästan får hennes son att framstå som ett helgon. Allt var tydligen mitt fel. Allt. Jaha. Vi kom inte så mycket längre. Jag lade på och tårarna gjorde entré. Så även sms manin. Det blev cirka 10 sms för många. Men jag var så ledsen. Jag har verkligen ansträngt mig för att inte ge någon en dålig bild av honom, jag har inte snackat skit om honom utan det har varit en prioritering för mig att folk ska tycka om honom. Det har kostat mig både vänner och en hel del smärta och tårar att trampas med själv men för mig var det viktigt att ingen tog sidor eller ändrade uppfattning av honom. Han får mig att känna mig hotad och rädd. Två nya saker som tillkommit alltså. Tänk om jag en dag fick säga, han gjorde mig glad.

Jag kan inte riktigt se meningen med livet. Jag kan inte föreställa mig att det kommer sluta göra ont någon gång. Om inte någon hittar knappen för att stänga av varenda liten känsla. Jag ser att jag kan ge en människa all min kärlek för att sedan återbetala mig i ren elakhet och hat. Så kul är det inte. Och jag vill aldrig hamna här igen men ska jag bli lycklig med någon igen så måste jag ju våga chansa men nej, det finns inte en chans. Det är ingen vacker tanke men att dö i någon olycka hade ju inte varit en katastrof. Jag ska inte göra något dumt, jag har trots allt en lillebror jag måste ta hand om, men tankarna snurrar mycket kring om det är något meningen med detta plågsamma liv. Om jag bara hade fått börja om. Det hade underlättat.