Mod att leva eller mod att dö

En gång, jag tror jag var hemma från skolan och var sjuk, så såg jag en dokumentär om atombomberna som släptes i Japan i slutet av andra världskriget. Det enda jag minns är att det var en tant, hon var en tant nu alltså, då var hon en flicka, som var den enda överlevande från sin familj. Några hade dött direkt i bombanfallet och några hade fått cancer efter och sedan hade det varit typ hon och hennes syster kvar till de blev vuxna men systern hade då tagit livet av sig. Den här tanten sa i alla fall:

“Det finns två sorters mod i människor, modet att dö eller modet att leva”

Just då förstod jag nog inte hur hon menade men nu har jag förstått det. Det är exakt lika ovisst att leva som att dö. Vi vet inte vad som händer när vi dör, man kan ha en tro på vad som händer, men vi vet faktiskt inte. Det finns ju ingen som kan berätta det för oss. Och vi vet ju inte vad som händer imorgon heller. Det kan hända jättebra saker eller väldigt dåliga. Vi kan ha en plan men det finns massa saker som kan ske utom vår kontroll. Jag tycker det är ett så himla fint och tänkvärt citat. Ta dig fem minuter och fundera på det.