livet

Känslomänniska

Jag älskar känslor, och jag har hela spektrat i mig. Oftast är jag glad. Jag skulle inte säga att ja är en positiv person utan jag är glad. För jag kan måla upp de värsta scenariot och tror ganska ofta att det här kommer gå rakt åt helvete. Men jag är envis som synden och besitter en sjukvinnarskalle så jag ger mig inte förrän det blir bra, men jag svär och skriker hela vägen.

För mig har det varit en del avuppfostran att inte uttrycka känslor som är negativa. Ändå kokar det inom mig och beslut kan fattas för mycket på känslan och för lite på rationellt tänkande. Är det positivt att vara så? Jag kan inte ens tänka mig ett liv utan känslor. Men visst borde inte alla beslut baseras på dem, för känslan kan ju vara väldigt flyktig.

20130711-193657.jpg

Kommentarer inaktiverade för Känslomänniska