Hämnden är ljuv

Mitt jobb är just nu ett socialt experiment à la flugornas herre. Maktspel, härskartekniker, knivar i ryggen osv.
Jag är en ganska stark person som klarar mig själv och varit igenom mycket. Men idag hann jag bara in genom dörren innan jag bröt ihop. Min sambo var hemma och kunde krama mig en stund innan han stack till jobbet.

Nu då? Jag kommer aldrig skrika och gapa på någon. Däremot vill jag hämnas. Djupt. Det ska göra ont att göra mig illa. Så jag smider planer. Jag ska kolla upp en del alternativ. Vilket det än är så kommer det gör ont för företaget. Eller snarare avdelningen. Och jag längtar. Det gör mig kraft att nu gå upp ur sängen och gå till en vän. Men sen är jag tveksam om jag orkar gå dit på måndag.

Men jag är betydligt starkare än vad många, inklusive jag själv, tror.