• Girlytalk

    Kraschad kropp

    Igår när jag kom hem gick jag in i väggen. I måndags smsade min bästa vän att hon fått missfall. Jag var på jobbet då men för mig fanns inget annat alternativ än att åka dit. Bokade flyg, V hämtade mig hem och stresspacka och sedan åkte jag. 

    Väl hos min vän blev det tårar och funderingar från hennes sida. Jag grät också en del. Missfall är vanligt men inget vi pratar om och jag skulle tro att funderingarna är ungefär samma hos de som drabbas: är det mitt fel? Hade jag kunnat göra något annorlunda? Kommer jag få missfall fler gånger? Varför just jag?

    Mitt svar fick bli det “vetenskapliga”: något med embryots utveckling har gått så fel att kroppen bedömer att det inte kan leva. Lita på din kropp. 

    Vi var uppe sent och pratade, tröstade. Tisdagen försökte jag distrahera henne lite. Vi såg på skid-VM och åkte sedan till kista centrum och gick på bio (mer om det sedan). Vi var uppe ännu senare och pratade. 

    Och igår åkte jag hem och kroppen kraschade. Somnade stenhårt på eftermiddagen, fick i mig lite mat men har tömt magen på allt innehåll. Höll mig vaken men somnade tidigt. 

    psykiskt känner jag mig på bana men det är viktigt att lyssna på kroppen så idag blir en lugn dag på jobbet. 

    på en nattlig promenad hittade vi de här lamporna som jag gillade
    

  • Girlytalk

    I Stockholm pga missfall

    Igår sa jag att jag inte hade någon stockholmslängtan just nu och att jag inte tänkte åka till Sthlm förän i sommar. Idag är jag i Stockholm.

    Varför? För att min bästa vän fick missfall i morse. Det här är rätt plats att vara för mig. Just nu alltså.

    Hon gråter. Jag gråter.

    Det blir nog inte så mycket bloggar just nu. Men snart så är jag back on track.

  • Girlytalk

    Det är ingen tävling att bli gravid

    Det finns så många bloggar om barn och graviditet, de är så lyckliga. Ingen får missfall, förlosssningsdepression, behöver hjälp med att bli gravida. Man kan alltid bli gravid, på första försöket är budskapet som skickas igenom världen. Därför känner man sig så pressad när det kommer till graviditet. Att det ska gå smidigt och lätt och att vi ska vara lyckliga hela tiden. Och jag är less på det!

    För så är det ju inte. Det finns många som är ofrivilligt barnlösa, det finns ännu fler som behöver hjälp av mediciner/sjukvården för att bli gravida och det finns väldigt många som har fått missfall.

    Att vi vill ha barn är inget ni har kunnat missa och jag försöker skriva om resan så som jag upplever den, så klart är några delar privata. Än är jag inte gravid men heller inte jätteorolig över det. Jag försöker att inte tänka på det allt för mycket.

    Min bästa vän och jag är i samma fas, men hon är några månader “efter mig” och slutade med sina p-piller i december. Och vi pratar massor om barn, graviditet, mammarollen och hur vi vill att livet ska te sig i stort. Det svåra, för mig som är väldigt målinriktad, är att jag inte helt kan kontrollera detta. Det är tur och slump. Och jag måste hela tiden påminna mig om att det inte är en tävling. Det spelar ingen roll vem som blir gravid först. Det gör inte att min graviditet eller mitt barn kommer bli mindre värt.
    En graviditet är så klart högst personlig men att dela med sig av det är bra, för att slippa pressen på att få till det på första försöket, efter en fest på fyllan. Ni förstår! Om ni pratar med er vänner så kommer ni med största sannolikhet få höra om missfall, aborter, ångest och IVF. Prova, prata om det jobbiga och känn hur mycket lättare det blir.

    fertilpuff
    Älskar den här bilden som kom upp när jag sökte på “bli gravid snabbt”. Precis så är det för mig och V…