Tjejsnack by Alex

En del av Girlytalk

Etikett: hemlängtan

Själen i tu

I fredags åkte vi hen till München igen. Då hade vi varit i Sverige i två fantastiska veckor och jag grät nör vi sa hej då till min mamma. 

Nils är en riktig liten mormorsgris men just då var han helt oberörd, annars har han skrikigt som en stucken gris när hon lämnar rummet. 

Vi träffar mamma igen i slutet av februari. Om sex veckor. Ganska kort tid nu när jag skriver det men ändå en evighet lixom. Och jag gråter för att jag tvingar Nils att bli halv. Jag vet att jag är mycket i Sverige och att jag ska tänka att han får två kulturer men just nu känns det halvt. 

Lite Sverige, som ju är världens bästa kultur och land…, och mer av Tyskland. 

Jag tar mormor och moster ifrån honom. Så älskad och bortskämd som han blir hör blir han ingen annanstans. Samtidigt blir det ju inte bättre av att flytta hit. Då tar jag honom från farföräldrarna och farbröder som kramar honom jämt och från kompisar. Så han är halv. Och kommer alltid vara det. Så känns det idag. 

Besök 

Min mamma har varit här över en långhelg. Det har gått oväntat friktionsfritt pch varit sp skönt med all hjälp hon gett oss. Sovmorgon, busat med bäbis, tid för bok och jobb. Ja ni förstår, ovärderligt. 

Så nu har jag den där “besöksbaksmällan”. Känner mig ensammast i hela världen och undrar varför jag inte bor i Sverige? Hur kan jag beröva Nils och hans mormor en så fin relation. Jag kan se hur glad han är i sin mormor och hur hon älskar honom. Och så bor jag här. 

Som tur är vet jag att det släpper snart. Ge mig bara en dag eller två så är jag på banan.


Så här rolig är mormor. 

Ingen hemlängtan

De första månaderna av illamåendet så räknades det ju som “normalt”, många mer ju illa den första tiden, dessutom så sa jag inte till någon att jag var gravid. Eller ja, V visste ju och tillslut var jag ju tvungen att berätta för de jag skulle ha träffar dagligen men istället spydde. 

När jag fortsatte spy långt efter jul så började mina vänner bli orolig. Dessa fina människor erbjöd sig att komma hit och hålla mig sällskap och dessutom bo på hotell så de inte skulle störa mig i kräklandet. Och jag tackade nej. Jag orkade inte. Hade absolut noll socialtbehov och det kändes så jobbigt att må dåligt och vara svag framför andra, trots att de är goda vänner. 

  
Jag har när jag orkat pratat med folk i telefon, så som jag brukar, men även det har varit jobbigt. 

Och vet ni vad? Jag längtar inte hem. Jag brukar alltid längta hem. Men nu gör jag det inte. Jag mår ju betydligt bättre men jag vill bara vara hemma, ensam eller med V. Möjligen någon god vän här. Det är som att jag stänger av Sverige lite nu. Inser att livet kommer vara här. För ett tag iaf. 

Men jag känner mig som en dålig vän och människa. Snart ska jag ju fokusera på barnet så att vara en dålig vän kommer jag nog fortsätta med. Det känns inte bra alltså… 

Hemlängtan 

Jag älskar ju Stockholm och har knappt varit här sedan i våras; jag var laddad. Men jag har längtat hem så himla mycket den här vistelsen. 

Jag har haft det helt underbart i Stockholm och ska berätta mer om det senare men jag har inte mått bra. Vissa dagar har jag kräkts och i princip alla dagar har jag mått illa och då är jag helst hemma. Vi hade tänkt stanna några dagar till men bestämde oss för att åka hem, i lugn takt. Så ikväll landar vi hemma. Jag börjar jobba på torsdag så jag har tid att bara vara. 

Stockholm är ju alltid hemma men samtidigt också inte så mycket hemma som det en gång var. Konstiga känslor man får när man flyttat: allt men inget är hemma. 

Snart hemma! 

Idag har det vart 20 grader här och jag sprang lite drygt 30 km längs någon form av Boardwalk och runt och så där. 

Imorgon kl 6 går vårt tåg här ifrån till flyger och jag längtar hem. Längtar efter min säng och min dusch där jag blir 100% ren men också efter att få bestämma själv. Det är trevligt men lite tufft att bo hos vänner och umgås dygnet runt. Tex nu är jag skithungrig men vi ska vänta lite med maten. Att få bestämma själv är verkligen det bästa som har hänt mig i livet och jag njuter varje dag. 



Hemma här

Det blir mer och mer klart att det är här vi ska bo.
Vi har ju bestämt oss för att prova på detta i tre år och sedan se var vi kommer. Men när jag flyttade hit kändes det ändå tillfälligt. Lite som att jag var här på semester och som att jag och V kunde göra slut när som helst.
Nu börjar det bli ett hem här.
Vi köper saker och kastar ut sånt vi inte vill ha. Dels saker från affärer här men även en del saker som är hemma för mig från Sverige. Här om dagen anlände en sockerlåda. En sådan hade jag som kök när jag var liten och full med tidningar när jag bodde i Sverige och nu är den här.
En liten bit av Sverige.

DSCN4856

Och det känns bättre och bättre. Mer och mer som ett hem med ett lugn i. Mer och mer som ett ställe där även jag bor inte bara V.
Men visst kommer hemlängtan smygandes ibland i alla fall.

Mindre hemlängtan

Jag har verkligen mindre hemlängtan nu. Det är tolv år sedan jag flyttade från Stockholm första gången och fjorton år sedan jag flyttade hemifrån. Jag har i perioder haft en otrolig hemlängtan. Till staden.
Till gatorna jag känner så väl, specifika matställen, handla i “min” mataffär och shoppa i mina favoritaffärer. Jag vet inte om det har att göra med ålder eller något annat men nu längtar jag mindre och mindre till Stockholm. Jag kan verkligen sakna mina vänner, så klart, och jag kan känna mig ensam men det är sällan jag längtar till staden. Även fast jag verkligen älskar Stockholm! (Nästan så att jag skapar lite hemlängtan nu).

Det kanske är att jag bor i en stad där jag verkligen trivs nu och känner mig trygg. Nog för att jag trivdes i London också men här har jag ju V. Kanske är det insikten om att jag troligen inte kommer att bo i Stockholm mer som gör att jag landar i att det inte är hemma. Jag vet inte men det är så otroligt skönt!

Fast jag längtar till Stockholm över jul och så där och älskar att bara vara i staden, andas Stockholms luft, så kunde jag förut bli förlamad av hemlängtan. NU när jag ser på bilder så börjar jag ju så klart längta men till alla er som nytt har flyttat hemifrån till en annan stad eller land så vill jag bara säga att det blir bättre. Första året sög och sedan gick det uppåt.

riddarholmen_vinter1

Vad finns det inte att älska i den här bilden?

© 2019 Tjejsnack by Alex

Tema av Anders NorenUpp ↑