• Funderingar

    Vad är lätt och vad är svårt – en lista

    Listor är ju ändå livets guldkant. Jag älskar listor och har alltid gjort. Både att fylla i själv och att läsa vad andra svarar.

    Vad är svårt?

    Att lägga undan mobilen när jag är trött, att plocka undan i samma tempo som Majken drar fram saker, att laga mat som hela familjen tycker om och att hinna träna så mycket som jag vill.

    Om du fick byta hem med någon, vem skulle det vara?

    Då skulle jag byta hem med Flora inte för att jag vet hur hennes hem ser ut men det ligger i Rom! Och Gu vilken Italien längtan jag har just nu. Saknar min by, mina vänner, min familj, lukten och maten. Ja men allt med Italien. Jag hoppas vi får fira nyår där och jag längtar ihjäl mig!

    Vilken är din senaste låt du upptäckte?

    Nils lyssnar på Hoja. Tips från våra svenska vänner som jag inte uppskattar helt.

    Vad brukar du unna dig?

    En lång dusch, lakrits, pocketböcker, meditation, promenad och kaffe!

    Vad stressar dig?

    När barnen inte mår bra, för mycket tid ensam, för lite tid ensam, min diabetes och ekonomi.

    Vad är lätt?

    Att vara i New York, förlora mig i en bok, jobbet, ligga på en filt i natten och se på miljarder och miljarder stjärnor, att älska mina barn.

    Vad är gott?

    Japp, jag har en grav hangup på det just nu.

    En favoritbild?

    Alla bilder på barnen. Fast de mesta favoritbilderna är nog de när de är precis nyfödda och ligger på mitt bröst. Jag känner mig så skör och levande. Och stark och förvånad.

  • Barn & gravid,  Funderingar

    Bristen på andningshål i vardagen

    En sak som är ganska pinsam att erkänna, men som jag ändå känner, är att min mamma avlastar min syster med hennes enda barn mycket mer än vad jag blir avlastad. Jag unnar min syster avlastning men ändå så känner jag mig så djupt i hjärtat avundsjuk. Det för lixom ont.

    Jag och mina föräldrar har ju inte en toppenrelation direkt och på många sätt är den bättre nu när vi kan ha mina barn i fokus men att min mamma prioriterar min syster framför mig det är ju så klart en tagg i hjärtat även om jag är van med det.

    Min syster har barnvakt till sitt barn minst två dagar/kvällar i veckan. De gör inte alltid något speciellt utan de går och tränar ibland eller gör ingenting. Och ibland går de på teater eller äter på restaurang.

    Jag och V har inga sådana möjligheter. Det beror på lite olika saker. Vi har ju ”bara” min mans föräldrar här och de ställer gärna upp men då är det ofta att vi är på jobbet, behöver jobba över eller nåt sånt. Nils diagnos innebär också, för oss, att han inte ”tyr” sig till vuxna så lätt. Så dels har han inte samma anknytning som många andra barn till farmor och farfar eller andra vuxna & dels blir han otroligt kränkt när vi gör saker utan honom. Alltså på ett icke-normalt sätt. När vi lämnar honom hos tex farmor och farfar så förstörs vår relation för en ganska lång tid framöver.

    Majken är dessutom liten än och jag tycker nog att hon är lite för liten för att sova borta något mycket men dessutom har hon härmat Nils relationsmönster och har lite svårt att knyta an till andra vuxna därför men farmor är verkligen hennes bästis.

    Jag går iallafall runt och växlar mellan att känna mig bitter över att vi inte har den avlastningen som min syster har och stolt över att vi klarar oss ändå och försöker njuta av barnen som blir stor allt för fort. Sen lösta jag det här på Nours Instagram:

    Och det är precis det jag saknar: andningshål i vardagen.

    Framförallt Majken är så intensiv, hon tar massor massor av vår energi och tid i anspråk. Och den tid som blir över vill jag ge till Nils vilket så klart leder till att tiden för återhämtning av olika slag för mig är obefintlig. Alltså noll! Nu har jag i alla fall ord för vad jag saknar! Tack för det Nour.

  • vardag

    Stämningen är på topp

    Alla i familjen är lite lätt förkylda. Min man säger att det är covid. Om det är covid så är det ändå milt. Klara är vi då förkylda. Vi är trötta och griniga, lättirriterad och lite snoriga alla fyra. Stämningen är på topp här hemma!

    Vi bestämde oss för en hemmadag idag och har städat och sånt. På tisdag åker jag och barnen till Sverige så jag hoppas hoppas att vi är friska då. Vi åker tåg och har egen cupe så det skulle väl gå ändå men jag har ändå hopp.

    Innan vi åkte röjde jag ur rabatterna. Så jorden får vila till nästa vår. Hoppas dahliorna håller sig i källaren.

    Annars fortsatte veckan på jobbet i ungefär samma kaos som tidigare. Det ska bli underbart med semester och att få träffa massor av vänner och familj, både för mig och barnen. Hösten är ett långt ekorrhjul alltså. Och snart snart börjar ju julmyset också.

  • Barn & gravid,  Funderingar,  Jobb

    Känslomässig vecka

    Alltså den här veckan har varit känslomässigt kaos. Är så sjukt less på en grupp inklusive deras testledare på jobbet. Det strular konstant och jag fick nog i måndags. Gah!

    Igår var det en ny person som gav mig en väldigt märklig överlämning där jag mest satt som ett frågetecken och ju längre kvällen led desto märkligare blev det. Så imorgon är det ett nytt möte med den personen med ytterligare två kollegor som ska hjälpa mig att förstå vad hon menar.

    Och natten till i dag var Majken vaken mellan klockan 01:20 och 07:50. Jag vet inte varför hon gör så. Nu var det längesen men i våras var hon vaken två timmar varje natt. Inte ledsen eller glad utan låg och vred sig och försökte sova, typ som en vuxen som inte kan sova så känns det. Och i natt var det dags igen. Någon annan som har haft barn med Liknande beteenden?

    Nu sover båda barnen och jag sitter framför gift vid första ögonenkastet och bara njuter av att det är tyst. V är på jobbet. Ljuvligt!

  • Barn & gravid,  Funderingar

    Tankar om tid

    Tiden alltså. Jag skulle vilja skriva om den och hur jag upplever den nu. Den går overkligt snabbt. Barnen växer så fort. Jag kan inte förstå hur Majken snart är två år. Jag minns inte att hon fyllde ett. tiden rör sig obarmhärtigt framåt och det är inte alltid jag varit närvarande här och nu. Stressad och velat mycket annat. Men jag har heller inte gjort det där andra. Jag har varit trött och de senaste åren är som en dimma. Ett töcken.

    Det är nog inte bara sömnbristen. Även om den gör mig dimmig. Händelselösheten under corona påverkar också min uppfattning av tid. Det har funnits dagar när vi inte gått ut. Inte gjort något. Dagarna har varit likadana, inte nödvändigtvis dåliga, men enformiga. Det finns inget att hänga upp tiden på. Var det före eller efter den där händelsen? För händelsen finns inte.

    Ju äldre Nils blir desto tydligare blir hans särbegåvning. När han var liten så tänkte jag att han var ”lite tidig” och att de andra skulle komma ikapp. Men det är inga andra sexåringar som pratar om krigsstrategier under andra världskriget eller läser på tre språk. Jag ser att han inte ens bryr sig om vissa barn. Glappet mellan dem är för stort och nu har Nils förstått det redan innan de ses. Jag ser att han grejar på med saker själv. Inte är han olycklig men nog hade jag tänkt mig att han skulle vara i den där högen med de ande barnen som leker högljutt tillsammans.

    Kanske är det hösten? Kanske har det bara varit lite för bra ett tag? En 40-årskris? Nära vänner med cancer? Kanske är det slutet på något av en depression? Jag vet inte. Men tiden känns så otroligt skör och ömtålig nu. Som om den vilken sekund som helst ska ta slut.

  • Böcker,  kläder

    Hösthandling

    Hösten är på väg även om den är långt ifrån så närvarande som den är i Sverige. Så jag passade på att inhandla höst- och vinter-grejer.

    Jag blir så narig och får finnar under vinterhalvåret, speciellt vid pms men även annars också. BHA-syran tycker jag var jättebra och började använda när jag var gravid, använder den då och då. Och ansiktsmasken är ljuvlig. Tycker att den ligger skönt i ansiktet hela dagen. Blir inte alls torrt och narigt, rekommenderar den starkt!

    Nya skor fanns på min köplista sedan i fjol. Då köpte jag ett par billiga boots som gick sönder när de blev blöta, nu köpte jag i mellanpris-klass och har läst på. Jag hoppas att de funkar både i stan och för promenader i lite skog. Och att de är sköna så klart! Hittade den här till ett bra pris blev dock lite nervös över att de finns på en jaktsida. Kanske är lite för mycket skog för mig då…

    Sist men inte minst har jag köpt en julbok. Även om det inte är riktigt läge för att börja julpynta ännu så har jag absolut börjat köpa julklappar och att läsa romantiska julböcker. Har förväntan att få en juldos deluxe, snarast!