• Funderingar,  Girlytalk

    Året 2020

    Hur skulle du sammanfatta året med bara ett ord?
    Ensamt. Ett så tråkigt ord att använda men det har varit ensamt både för mig och för världen tror jag.

    Vem saknade du under 2020?
    Jag har träffat så extremt få människor under 2020 så jag svarar alla. Mina bästa vänner så klart. Två av dem har jag träffar en gång var och andra inte alls. Det känns nästan overkligt att vi inte har setts alls. Tur att telefon finns och att även en pandemi är övergående.

    Vad spenderade du mest pengar på?
    Vi byggde ut huset lite, helt klart det som kostat mest.

    Vad lärde du dig under året?
    Hur mycket socialt umgänge jag behöver, mycket! Jag vill så gärna vara introvert för att de ska vara smartare, är dock extrovert älskar människor. Mina nära vänner men också att träffa nya. Stirra på folk är min största hobby och den har jag inte kunnat utföra alls under 2020.

    Vilken är den störta förändringen du gjort under året?
    Det är mängden tid jag spenderat hemma med familjen. Jag älskar ju att inte vara hemma. Att vara ute hela dagarna, på stan, i skogen, vid havet, på en resa, hos en vän eller var som helst men sedan komma hem och ha lugn och trygghet där. Tidigare har hemmet varit vila, frid, mjukt och mysigt. Nu har jag behövt leva hela mitt liv i hemmet. Och det har ju faktiskt gått bra, även om jag längtar till att helt fritt få lämna hemmet och dra iväg på äventyr igen.

    Vad har du haft/gjort för mycket under året?
    Varit med min mobil. Speciellt under lockdown har jag slösurfat alldeles för mycket.

    Vad var favorit resemålet under 2020?
    Vi har bara varit utanför München en gång, det var en fullspäckad vecka i Stockholm. Så ja det blir Stockholm då, inte helt fy skam det heller.

    Vad är du mest stolt över när du blickar tillbaks på 2020?
    Att vi, jag och Volker, har hållit ihop trots tuffa tider. Att vi har lyckats skapa en trygg och positiv miljö för nils i Corona-kaoset som jag oroar honom. Att vi lyckats isolera oss så att vi inte blivit sjuka men även att vi orkat med det mentalt. Även under graviditeten har jag lyckats hålla mig positiv, för att vara jag alltså.

    Vilken var årets drink?
    Är så himla sugen på att dricka något gott nu. Vill ha drink-kväll och dricka hjortronmojito med min bästis. Men det har mest varit iskallt vatten som stillat illamåendet.

    Vilken var årets låt?
    Smooth Criminal med Michael Jackson. Nils har börjat intressera sig för musik och det är mycket Michael Jackson. Det kan jag gillar, hårdrocken däremot går min hjärna att explodera.

    Vad fick dig att gråta?
    Det har varit många tårar i år. Året började med en vän som fick en stroke, en nära person har dött och frustration och sorg över Corona också. Men också tårar över det fina och stora i livet. Grät tex okontrollerat varje gång någon på tv fick ”första dosen vaccin i respektive land”.

    Vad fick dig att skratta?
    Mina studenter. Så härliga, roliga, smarta och bjussar på sig själva. Att jobba med ungdomar är galet slitsamt men också så givande.

    2020 var ju speciellt, vad har förvånat dig mest under pandemin?
    Att den aldrig tar slut. Jag tänker ofta att saker ska gå över, this too shall pass, men den bara fortgick och fortgår fortfarande. Har tänkt så ofta att om jag behöver leva i lockdown en vecka till så orkar jag inte mer men det gör jag. Jag är starkare än pandemin.

    Vad är du stolt över att du lyckades med under året?
    Vara gravid utan att vara ett as. Jag hatar att vara gravid. Njutet av det noll utan går igenom det på att antingen ignorera att jag är gravid eller hata det. Har dock lyckats med att känna mig tacksam och inte ta ut det allt för mycket på min omgivning (hittills).

    Vad tar du med dig in i 2021?
    En känsla av lugn och tacksamhet. Det kanske låter som om jag lidigt mig igenom året men så är det inte. Jag har insett hur lyckligt lottad jag är med min familj, ekonomi, boende och ja allt. Den känslan av att vara tacksam och älska det jag har tar jag med mig.

    0
  • Girlytalk

    En lugn jul!

    Vad jag sörjt den här julen. Dock började jag nog sörjandet i september. För vi insåg redan då att som supergravid och diabetiker ska man nog inte åka någonstans under influensasäsongen i år. Men en sorg har det varit.

    Idag, Dan före dan, känns det ganska skönt. Lugnt och skönt. Det har varit stressfritt hela december. För att vi inte behövt åka någonstans och förbereda allt medan det är mycket på jobbet. Lite hör och där har vi fixat. Med det som är viktigt för oss. Ingen stress och inga krav. Men ensamt så klart. Och sorgen för Nils är på något vis djupare. Saknaden bubblar upp både efter människor men också det mer normala. Att åka iväg, resa och träffas. Spänningen i det.

    Om vi och alla våra vänner har överkompenserat saknade med julklappar?

    Svar: ja!

    Aldrig har vi haft så mycket paket. Och typ alla är till nils!

    Imorgon när vi vaknar ser jag framemot en lugn dag. Med min familj. Men jag längtar redan till vårt vanliga julfirande nästa år.

    Hoppas ni har en lugn, kärleksfull och stressfri jul idag.

    0
  • Girlytalk

    En sådan måndag

    Jag kräktes så många gånger i natt. Däremellan sov jag helt okej. Sp jag sjukanmälde mig. Somnade om till klockan 11, efter frukost, och vaknade ännu mer illamående. Åt snäll mat, alltid lax och har druckit cola och choklad framför diverse dåliga julfilmer på Netflix resten av dagen. Och jobbade.

    Jag är så less på att inte känna min kropp. Att den gör konstiga grejer. Att den kräks och att blodsockret lever rövare (det var så allt började igår kväll, sjönk som en sten vid 17-tiden).

    Vi fick iaf städat igår. Gu så skönt! Vi har ju haft hemstäd i perioder men nu under pandemin känns det inte lika säkert. Vill ni se stöket?

    Nils lekrum

    Jag har skickat några julkort med postens ”riktiga vykort” och funderat över vilka paket som ska vara från oss och vilka som är från tomten. Ikväll kanske jag slår in dem. Att slå in paket är det juligaste jag vet! Fick också leverans av färsk lax som jag ska grava så den är i frysen. Jag försöker hålla hunöret uppe.

    Hoppas ni har en fin måndag! Vi hörs med fler funderingar senare i veckan.

    0
  • Girlytalk

    En tur till barnläkaren

    Igår var vi och träffade Nils barnläkare. Jag älskar honom. Så himla knäpp och kunnig, bästa kombon. Han är dessutom gift med min barnmorska så det känns verkligen som om de följer barnen från allra första sekund.

    Det första som hände var att läkaren berättade för oss var att Nils fått en för låg dos för astman, 50mg istället för 250mg. Sedan kollade han läget och vi pratade lite kort om Nils allergier.

    Att gå ut från läkaren och känna sig stärkt och trygg i situationen tycker jag är superskönt och inget jag tar för givet alls. Ibland går jag ut från läkaren och känner mig förminskad eller tilltryckt framförallt i rollen som mamma.

    0
  • Girlytalk

    Citronrutor

    Jag snodde ihop citronrutor i söndags och bjöd på som farsdagsfika. Jag tyckte att de vart jättegoda. Syrliga och sega. Men faktiskt ganska mäktiga. Det är mycket smör och socker. Ett av mina många ålderstecken är att jag gillar att baka i långpanna för att sedan frysa in. Och det här är just en sådan kaka som ska gå utmärkt att förvara i frysen. Grädden är ingen nödvändigheten (men jag älskar grädde) och den här kakan passar nog ännu bättre en varm vårdag än i november men prova. Supergod!

    Mixa ihop 5 dl mjöl, 0.5 dl socker och 250 gram smör. Tryck ut det i en långpanna. Grädda ca 15 min 200 grader.

    Vispa 4 ägg och 5 dl socker till skum. Ha i 0.75 dl vetemjöl och 0.5 tsk bakpulver försiktigt. Ha i juice och skal från 3 citroner. Bred ut på kakan. Grädda ca 20 min 175 grader.

    Låt svalna innan servering! (Fullständigt recept här)

    0
  • Girlytalk

    Saker jag har lyssnat på:

    Det här verkar bli ett återkommande tema. Lite tjatigt men försöker ha en podd som sällskap istället för tvn. Så likväl som jag tipsar så tar jag gärna emot tips från er också.

    Diktatorer – Mao Zedong: det är väl ingen hemlighet att jag gillar historiska poddar? Den här är ny med fantastiska Parisa Amiri. Ganska lik andra historiepoddar men också väldigt intressant.

    Hungersnöden – det här avsnittet tycker tjat var superintressant. Att vi har haft det förjävligt i Sverige för inte allt för längesedan tycker jag är viktigt att påminnas om. Idag sitter vi på våra höga hästar och nekar människor i nöd det mest basala. Lyssna och lär dig!

    Tvillingpodden – det här är lite flummigt och flamsigt. Och jag blir lite trött av att lyssna när de lixom inte följer en rödtråd. Men jag ville höra om en separation där kärleken inte är slut utan andra omständigheter gör att de inte kan hålla ihop. Men det var väldigt lite om det och mycket om annat.

    Johnny Depp – droger, rock’n’roll och rättstvister. De tidigare personporträtten tycker jag har varit positiva, på något sätt, inte genom hela men det handlar ju om människor som överkommit hinder och så är det inte alls så här. Så sorgligt tycker jag att allt känns. Det är som att det lixom aldrig är bra. Eller blir bättre utan snarare tvärtom.

    Lars Winnerbäck – det var verkligen längesedan jag lyssnade på honom men å andra sidan lyssnade jag sönder honom i tonåren. Jag minns vad jag kände när jag lyssnade på vissa låter och hur jag tyckte att han var så djup. Idag uppskattar jag absolut hans texter, poesi, men det är också mycket dravel på något vis. När hösten smyger sig på då kommer också suger efter hans musik. Minns att jag gillade en söt kille ett tag som skickade den här låten till mig. Tänkte då att han bara ville tipsa om en bra låt men kanske ville han säga något mer…

    0
  • Girlytalk

    En sån dag!

    Två dagar i veckan måste jag vara på jobbet ca 8, så idag lämnade jag Nils. I vintras fick jag bända loss armarna från min hals men idag skuttade han in själv med en kompis. Grät självklart lite.

    Gick till jobbet. Köpte en macka på ett bageri och fick en hostattack. En man störtade ut. Fnissade lite men tycker samtidigt det är en sjuk värld vi lever i. Hade iaf världens söndags lektion och sen åkte jag hem. Åt lite och somnade på soffan. Åt mer lunch och satte mig i bilen till jobbet med ganska god marginal. Då ringde förskolan. Nils hade kräkts. Härliga tider! (Han verkar dock vara förstoppad och inte sjuk).

    Hämta Nils, dumpa honom hemma hos V och sedan på jobbet lite sent för en lektion om antikens författare. Jag jobbar med vuxna nu som antingen har en funktionsnedsättning, ett annat modersmål eller är lite på glid. Älskar det! Så dynamiskt klassrum med massa åsikter och kunskap om saker.

    Sedan veckohandla, sen hem. Somnade i soffan igen. Hade lite huvudvärk. Sen middag och nu ska jag snart ut på promenad med en vän.

    Har köpt en overall till bebisen. Den är begagnad i ull och något vi inte hade innan. Liten kanske ni tycker? Enormt stor tycker jag. Nils var 10 cm mindre än den här storleken när han föddes..: men det finns inte mindre overaller än det här så. Man får väl vika den. Det känns iaf lite mer verkligt när något är inköpt. Generellt kommer vi inte behöva köpa speciellt mycket så njuter lite av att köpa det som behövs.

    +1