Tjejsnack by Alex

En del av Girlytalk

Författare: alex (sida 3 av 353)

Lyssna inåt

Min plan var ett hårt pass. Intervaller och styrka. Men dagen på jobbet tog massor av energi. Mentalt var jag helt slut. Allt tog emot. Så jag tvingade ut mig på en korr promenad till affären. Frukost, cider och godis. Och nu… hen till en film. Det är viktigt att lyssna på kroppen. Även om det är psyket som tar slut.

Serietips: catch-22

Vi har sett en så bra serie, catch 22. Den handlar om Yo-Yo som är stridspilot under andra världskriget och som på alla sätt försöker få åka hem. Han är rädd och vill inte dö.

Det finns komiska inslag, dialogen är otroligt rapp men det finns också ett mörker och allvar. Verkligen en serie i vår smak. Snabb dialog är något jag faller för direkt.

Den är dessutom välspelad, Yo-Yo ovan, gör ett fantastiskt arbete men även de andra rollerna är spelade av fantastiska skådespelare.

Serien är baserad på boken moment 22 av Joseph Heller, en klassiker som jag börjar läsa hur många gånger som helst men som jag aldrig tagit mig igenom.

Han ska vara ansvarslös

Min känsla för ansvar är enorm, något utöver det vanliga. Eller var. Terapi har hjälpt mig av med en del av bördan.

Jag är äldst av fyra syskon och ja… det har inte varit lätt för mig och jag har varit väldigt mycket äldsta barnet. Duktig flicka deluxe. Och mina föräldrar ville ha det så. De hade (har) en idé om att alla i familjen ska göra lika mycket för att bidra. Så om mina föräldrar jobbar heltid så måste ju någon annan tvätta och städa och hämta de yngre barnen på dagis. Och den äldsta blir ju den som alltid bär största bördan av det. För det barnet är ju alltid äldst.

Min filosofi är att det är föräldrarna som är vuxna och skaffat barn (barnen) och därför bär huvudansvaret för att barnen har det bra. Sedan finns det ju alltid saker att hjälp till med men i mitt fall behövde jag ställa in annat för att hämta på förskolan/handla/laga middag till syskon/tvätta hela familjens tvätt/etc.

så jag vill att Nils ska få vara ett barn så länge som det bara går och slippa ta ansvar även för sina egna behov. Så han har sovit på mig, sedan han föddes. Mysigt. Närhet. Lättare att mata och lättare att trösta för mardrömmarna har varit många. Men nu är han lång. Han sparkas och fäktas. Och mardrömmarna har lugnat sig för perioden. Så nu sover han där:

I fotänden av vår säng står hans. Tomt när V är borta. Men skönt. Vi sover nog lite bättre, båda två. Och det har inte gått en natt än utan att han kommer uppkrypandes i en väldigt fart.

Ett försiktigt litet steg i mer ansvar. Ansvar för sin sömn och för handling när han vaknar. Det finns alltid alltid plats i sängen men nu får han själv ta sig upp. Eller pipa till så att vi hämtar honom. Ett litet steg för världen men ett enormt steg för mig.

Ledighetslängtan

Det finns något i oktober, jag har alltid trott att det är det gråa och blöta vädret men det måste vara något annat för jag har samma känsla här och vi har fortfarande varmt. Kanske är det evigheten vi ska jobba innan det blir ordentlig semester? Veckor av tid tillsammans. Vad det än är så drömmer jag om resor. New York. Barcelona. Berlin. Köpenhamn. Ja men var som helst där jag inte behöver tänka på middag eller förskolan eller tvätten.

Nu har vi det så lyxigt att vi är lediga snart. Nästa vecka. Och sen är det jul. Och däremellan fyller jag år. Det finns ju alltid något att se framemot. Men tänk att ta tunnelbanan till havet? Eller äta glass i central park? Eller den där garnaffären där man kan pyssla?

Medan jag drömmer ska jag ta min kaffekopp, njuta av den och sedan ha mötesmarathon på jobbet. Ska nog drömma vidare där också.

Vecka 43

Två fredagar i rad har jag varit redo för medarbetarsamtal med min chef. Första fredagen blev hon sjuk, andra hade jag sett fel på datum men nu på fredag ska det väl ändå bli av!

Helgen som kommer innehåller fika hos en bekant jag hjälpt och en finmiddag på kvällen. Ska bli så härligt att få klä upp mig och få håret fixat av ett proffs. Och vara tillsammans med min man så klart, ganska skönt att ha andrafiolen för den de vill prats med är ju Volker. Jag är bara en snygg accessoar.

Idag har det varit 25 grader men i veckan verkar hösten komma hit. Jag hoppas på att få träna i frisk och klar luft. Träffa en vän på en fika och skvallra lite, hitta på något roligt med Nils, kanske en tur till lekparken alldeles för sent. Och så allt det vanliga. Som influenser inte verkar göra. Tvätta, städa, laga mat, handla. Plocka. Ja ni vet?!

På jobbet är det lugnet före stormen. En vecka av lite möten och förberedelse inför alla mitterminsprov som börjar vecka 46 och sedan håller på till vecka 50.

Kommer bli en finfin vecka det här!

Andas

Har mitt första åtagande på jobbet 9:15 vilket är den vanliga tiden att börja hör, eller de flesta börjar runt 9. Jag gillar att börja tidigare. Jag är mest produktiv på morgonen. Och jag gillar lugnet.

Iallafall så sitter jag i soffan och ser på vänner. 100% avkoppling!

Filmtips: crazy rich Asians

Redan när jag läste boken förutspådde jag att filmen skulle vara bättre, och jag hade rätt.

Den här filmen innehåller allt en romantisk komedi ska innehålla. Körlek, en lite galen bästa vän, vänskap, hinder för kärleken och så klart; en make-over-scen.

Jag gillade den. Det var också massa mat i den. Asiatisk mat då så klart och allt såg så gott ut.

Den var helt perfekt att se sjuk i soffan. Finns på Netflix här.

« Äldre inlägg Nyare inlägg »

© 2019 Tjejsnack by Alex

Tema av Anders NorenUpp ↑