• Girlytalk

    Fötterna i München, hjärtat i Stockholm, smaklökarna i Italien och själen i norrland

    Jag är 35 år och har bott lite här och där men bor nu tillsammans med min man och vårt barn (snart fyra år) i München. Jag bloggar om böcker, planer (älskar att planera), relationer och barnuppfostran.

    Jag tycker om att träna, men ibland sätter kroppen och diabetes stopp för det. Jag känner just nu att jag glider ifrån många vänner och bekanta. Det är som att jag är trött på skitsnack och att avståndet till många börjar kännas nu. Jag har fortfarande mina bästa vänner i Sverige och känner mig i perioder ganska ensam och fast i vardagshjulet här. Vi drömmer om ett syskon. Eller kanske inte. Jag vet inte riktigt. Men jo det gör vi.

    Och så drömmer jag om resor. Och funderar mycket. Jag försöker ganska ofiltrerat dela med mig av tankar. Kanske är det något ni också känner igen er i eller kanske är jag helt ute och cyklar. Båda händer nämligen.

    Nu frågar jag precis som Happy, vilka är ni? Vad uppskattar ni här inne? Jag är så nyfiken på er.

    0
  • Funderingar

    Magkatarr och nattankar

    Det är mitt i natten. Strax efter tolv och jag borde sova. Men jag hat ont i magen. Jag tror att jag jag magkatarr. Det är ingen diagnos jag har eller något jag ens pratat med en läkare om men symtomen stämmer. Ganska väl. Det gör så ont.

    En vän till mig. Eller en extra förälder. Har fått cancer. Jag fick veta det igår eftermiddag. Prognosen är god. Men tankarna snurrar. Så som de gör för alla. Vad är detta för år?

    På dagtid. Ja men jag öppnade upp för hur vår vardag är på instagram vilket så klart är en bidragande orsak till mitt magonda. Men det är också jobbet. I en av mina testgruppen som hittills visat väldigt positiva resultat är läget helt förändrat. Jag pratat med oroliga föräldrar dagligen om att deras barn inte mår bra. Dessa psykiska sjukdomar har alltid legat där. Det är därför just dessa är grupperade. Men eskaleringen just nu är sjuk. Det är anorexia, ocd, depressioner, föräldrar döende i cancer, traumatiska uppväxter, brist på föräldrar. Hela dagarna. Jag blir matad med den informationen. Det är inte jag som ska lösa dessa problem. Men jag ska ta i dem. Diskutera hur de påverkar skolresultat. Fundera över anpassningar kan göras. Hur kan vi se dessa barn?

    Och så är det min egen oro. Och att jag inte kan förstå detta. Eller förutse vad om ska komma näst? När är detta slut? När blir det normalt? Hur är det nya normala?

    Och så blir jag lite stressad över att jag inte kan sova. För snart ska jag upp igen. Och hur tusan orkar man dag efter dag med detta?

    0
  • V,  vardag

    Antingen är jag introvert eller så ska jag skilja mig

    Mitt och Volkers äktenskap skiljer sig från den bild av äktenskap jag hade med mig från barndomen och blir matad med från tv och film. Vi delar egentligen inte någon vardag så där gulligt som de gör på film. Vi äter inte frukost tillsammans på tisdagar och delar 50/50 på lämningar på förskolan. Volker jobbar borta jättemycket!

    Vår vardag är ju så. Det är en vardag som är våran och som betyder att när vi träffas (vilket är ofta ändå) då gör vi allt tillsammans. Lixom sitter ihop. Och däremellan är saknaden en del av det som her vårt äktenskap energi och kärlek.

    I karantän så blev jag galen. Vi fortsatte göra allt tillsammans. Hela tiden. Mysigt tänker vi först men sedan. Det var som att jag inte kunde andas. Syret tog slut. Paniken tilltog (av flera anledningen).

    Sedan efter två veckor i isolering så insåg jag att det ör ju tid ensam jag behöver. Så nu tar jag det. Jag tänker inte att tid solo är något som behövs. Jag älskar ju människor och träffar dem hela tiden i mitt jobb. Älskar mina vänner och min man. Men gud vad jag behövde tid för mig själv. För att samla tankar och kraft.

    Efter lite tid med böcker, träning, tupplurar och faktiskt lättare löprundor börjar jag repa mig. Paniken är inte lika påtaglig och vi mår bättre i vårt äktenskap.

    0
  • Böcker,  tips

    Boktips: grejen med oss – Julie James

    Jag kände att jag behövde något lättsamt och romantiskt för att ”fly” karantänen och den här boken passar som handen i handsken.

    Den handlar om Jordan som är arvtagerska till miljarder men som dessutom driver en vinbutik framgångsrikt, hon blir värvad till FBI när en agent behöver tillgång till en bekant till henne. De ska spela ett förälskat par. Ja ni förstår ju redan nu hur det kommer gå?

    Storyn i den här boken är enkel. Rak och relativt problemfri. Det jag verkligen älskade är att den är trovärdig. Problemen som uppstår ligger hos de båda karaktärerna. Och så är det väl? Att det är små problem vi inte kan hantera som blir stora? Jag tycker att deras reaktioner på varandra och reflektioner är rimliga. Och deras rädsla för kärlek är också så där som det kan kännas ibland.

    En mysig och lättsam kärleksbok som alla i karantän borde läsa för att styra om tankarna till mer kärleksfulla.

    0
  • vecka

    Vecka 14

    Ja hörni.. vad ska man säga om veckan som kommer. Även den här veckan är det max 2 personer som får träffas åt gången. Så vi underhåller oss så mycket som vi kan hemma. Bakar och fikar ute. Läser kärleksböcker. Skriver önskelistor till födelsedag och drömmer om sommaren. Planterar om blommor och ser hur våra frön gror. Dock räknade någon i Sverige ut ett “värsta scenario” som var att detta fortgår i fem månader till. Grät ohejdligt då.

    Nils har själv skrivit vad han önskar sig. Ser ni vad det står?

    Vi (alltså Volker) har börjat riva vår altan. Jag har en inlämning i veckan, kolväten är sjukt tråkigt! jag ska försöka träna lite. Meditera. Jobba lite lite. Fixa med blommor. En dag i taget. En steg framåt med fokus på sommaren.

    0
  • Girlytalk

    Försommarn!

    Två dagar av försommar här. Med nästan 20 grader och såååå grönt! Världen exploderade.

    Har köpt på mig mysiga kärleksböcker. Så härligt att fly i tankarna.

    Gör ett långkok till middag. Kan dock ha börjat lite sent så får väl se när det blir klart. Kanske blir middag imorgon.

    Måste sätta några blommor i jord. Och har förstått luktärtor.

    Det här pratas det om i Tyskland idag. Mera hjälpas åt, tack!

    Nils växer! Livet fortsätter framåt. Nya kläder har behövts inköpas. Det känns konstigt. Att allt snurrar vidare. Barn och vuxna och naturen. Vi stannar inte även fast hela världen är på paus. Eller hela vår värld.

    Jag har roat mig med att fundera på Corona-virusets avsikter. Är det ett ont virus som skrattar åt alla som insjuknar och njuter av kaoset eller är det ett sällskapssjukt virus som bara vill vara nära någon och är så ledsen mitt i all isolering.

    0
  • Girlytalk

    Hälsolistan

    1. Hur mår du rent fysiskt, idag?
    Lite ont i nacken. Tror jag sovit lite konstigt.

    2. Hur mår du rent psykiskt, idag?
    Jag brukar tänka på mina känslor som att det finns en grundkänsla som ligger kvar och sedan ytligare känslor som kommer och går. Min grundkänsla just nu är sorgsen. Men mina ytligare känslor är ganska glada och meningsfulla.

    3. Vad är hälsa, enligt dig?
    hälsa är när min grundkänsla är glad, lycklig och tillfreds. Och min kropp känns stark och får användas.

    4. Vad borde du göra mer/mindre av för att maximera din hälsa?
    mindre tid med mobilen, mer tid ute, mer te, balans mellan ensamhet och sällskap, meditera, mer tid i rörelse.

    5. Vilken är din värsta sjukdom/olycka som du har varit med om i livet?
    jag fick diabetes 1 när jag var fyra år, det är en kronisk sjukdom med flertalet följdsjukdomar. Ibland märks det inte att jag är sjuk men vissa dagar är det väldigt jobbigt och jag får svårt att klara av en “normal” vardag.

    Jag har också varit med i en bilolycka får jag krossade bäckenbenet, bröt revben, punkterade lungan, spräckte mjälten, bröt ena armen, fick en spricka i skallbenet och en nervskada vid ena ögat.

    6. Skulle du kunna tänka dig att jobba inom vården?
    gärna! Barnmorska eller sjuksköterska. Att få möta människor är det bästa jag vet!

    7. Har du någonsin åkt i en ambulans?
    många gånger och i många länder.

    8. Skulle du hellre vara skadad i musklerna och inte kunna träna på ett helt år, eller vara konstant täpp i näsan i ett helt år?
    vilka muskler? Skulle välja musklerna i höger armen så jag ändå kan röra mig.

    9. Hur ofta besöker du tandläkaren?
    hela tiden sedan graviditeten med Nils.

    10. Vad anser du om psykofarmaka, kosttillskott, Ipren osv?

    Psykofarmaka & Ipren är bra. Allt som kan hjälpa människor och må bra är jag för.

    Kosttillskott tror de flesta människor behöver kosttillskott. Jag äter magnesium, d-vitamin och folsyra. Det är med min kost svårt att få i sig. Fundera tillsammans med någon vad du kan må bättre av att lägga till din kost.

    11. Du behöver tala med en läkare/psykolog. Vill du hellre träffa personen face to face eller kan du tänka dig ringa ett samtal och prata med läkaren över mobilskärmen?
    Det tyska vården där man får träffa samma läkare om och om igen gör det värdefullt att få mötas irl. De känner oss på mottagningen och vi behöver inte upprepa samma sak om och om igen. Är det olika läkare varje gång kan jag lika gärna prata via skärm. Psykolog vill jag ha på svenska så då blir det via skärm.

    12. Är du en morgon eller kvällsmänniska?
    morgonmänniska!

    13. Hur får man dig på bra humör?
    rörelse, umgänge och choklad!

    14. Springa, lyfta vikter eller yoga?
    tycker att träning känns värdelöst om jag inte vill kräkas när jag ör klar. Har provat yoga flera gånger men tröttnar snabbt.

    15. Prata känslor/problem med dina föräldrar, vänner eller psykologen?
    under tonåren hade jag en nära relation till min pappa och jag kan fortfarande lufta problem med honom ibland. Men min man och mina vänner är guld för mig. Imploderar om jag inte får lufta saker.

    16. Hur upplever du pandemin som pågår just nu? Positiva och negativa aspekter.
    min känsla är ju panik. Att detta inte är ett liv jag vill leva. Att jag vill vara ute och umgås och skratta och leva. Så den insikten ska jag ta med mig.

    Jag tror inte att ni som lever i Sverige riktigt kan förstå den typ av karantän vi har här. Här handlar det alltså om att INTE gå ut. Lekparker är stängda. Träffas vi fler än två är det böter på 270 000kr. Att #saveyourlocals är inte en tanke här, utan det är stängt.

    Jag tror att det mesta kommer återgå till som det var innan. Även miljöförstöringar och föygbeteenden. Jag skräms både av paniken som råder av samhället och den egoism som många visar.

    0