Glimtar från Italien

Majkens hår är vitt och står åt alla håll. Hon känner sig hemma här. Det gör vi allihop. Hon hittar i den här Lill byn. Bilar existerar knappt eftersom att allt finns inom gångavstånd och bristen på vägar och parkering är total. Så hon springer runt. Jag ser hennes lilla ljusa huvud som skiljer sig från andras när hon upptäcker livet. Och så hör jag andra prata med henne. Bambina, hit och dit.

En dag låg jag i trädgården i bara underkläder en dag och läste. Bläddrade och funderade. Lät tankarna vandra medan jag själv var helt still. Kände hur solen värmde upp mig. Det var väl lite som att bli stekt. Eller som att få en massage.

Jag har inte burit med mig något mer än badkläder på hela tiden här. Vi får till affären och köper frukt, persikor alltså!, och vatten. Butiksinnehavaren Mr Grande skriver upp det på en griffeltavla och innan vi åker hem går jag dit och betalar. Jag känner mig rik för jag har ingen aning om vad summan är, vi har handlat allt vi är sugna på. Och minst två gånger om dagen går Nils dit och köper glass. Glad kommer han hem med en till sig och en till Majken. Nästan smälta är de ju redan men vad spelar det för roll när mannar stor nog att handla själv.

Det är aldrig tyst. Det är mopeder och vespor, människor som pratar högljutt och syrsor som låter. Men i mig, är det tyst. Knäpptyst.