Funderingar

”Du har ju gjort det här förut”

Idag hade jag ett digitalt-möte med min exman. Vi behövde fixa en del grejer med vårt företag. Men vi pratade även om en del annat så klart. Så där som man gör ibland när man delat delar av livet med varandra.

Vi pratade om livet. Min exman befinner sig i ett land helt utan restriktioner och här har vi ju begränsningar åt höger och vänster. Jag grät när jag berättade hur jobbigt det är.

Då sa min exman något otroligt förlösande “jag förstår att det är jobbigt du har ju redan varit i karantän”.

Det var sommar i början av 2010-talet när jag blev påkörd av en rattfyllerist. Jag var på moped och han körde bil. Ni förstår ju kanske redan här hur utgången blev. Jag spenderade sex månader på sjukhus, total tiden blev ett år, och delar av den tiden spenderade jag i karantän. Det var hemskt. Att vara nykär och bara få se sin älskade genom en ruta. Aldrig få träffa någon. Alltid vara ensam. Inte kunna röra sig. Knappt kunna äta. Gu va jag grät. Och skrattade, när jag var hög på smärtstillande.

Under den tiden i karantän kämpade jag emot. Så mycket! Flydde verkligheten, stängde folk (alla?) ute, orkade inte prata, provade att rymma, sa massa dumma grejer överlag.

Jag gör exakt samma sak nu. Jag försöker rymma från det här. Planerar resor. Saknar. Lever någon annanstans.

Så jag ringde min psykolog och fick en tid. Idag. Så skönt! Vi pratade om vikten av att vara här och nu. Vi pratade även under min förra tid då jag var bunden till en plats och det var skönt att slippa ta den historien igen. Nu ska jag fokusera på andning och på livet här. Och så ska vi höras om en vecka.

Så gött med psykologer och exmän som kan hjälpa mig i dessa konstiga tider.

0

4 kommentarer

  • Happy

    Vad skönt med människor som hjälper till att ge perspektiv och kanske också knyter ihop trådar om varför du mår så dåligt av karantänen ❤️

    • alex

      Ja. Han påminde mig också om att jag kastade om bokstäverna i alla ord under några veckor för att stimulera nig själv. Drev honom till vansinne. 😂 måste sysselsätta mig på annat vis den här gången.

    • Winta

      Vad jobbigt med gamla minnen som spökar, är ju redan svårt som det är med restriktionerna. Hoppas det hjälper att få prata med en psykolog.

      • alex

        Hur mår ni?
        Jag tror jag ör extra stressad för att personer i Sverige verkar ha det lätt (med restriktioner) och ändå ska uttala sig som om de satt i karantän…

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.