För 8 år sedan typ hade en vän till mig småbarn. De hade läst en bok om att barn skulle få somna överallt och vara trygg i sig själva är viktigare än att de sover i sin säng. Smart tyckte jag. Jag har dock inte läst boken.

För oss har det varit viktigt att Nils kan somna överallt. Vi vill inte känna att nu måste vi hem eller hit eller dit för att Nils ska sova. Dessutom har vi varit väldigt mycket på vift. Rest och farit runt. Nils har somnat överallt. Gärna i vagnen (fortfarande). I sängen. Senaste året har han somnat på soffan framför rapport. Han har sedan han var ett år gått och lagt sig själv när han blir för trött. (Sedan har han vaknat 200 000 gånger per natt men det är en annan historia).

De två senaste nätterna har han sovit här:

På golvet under granen. Han har flyttat in där. Hämtat blommor för det måste han ha. Värmeljus. Kudde och filt och diverse snuttar.

Första natten drog vi ut honom och bar upp honom men igår var han väldigt bestämd på att han skulle sova där. Halv två kom han upp till mig. Han var så stolt.

vi har försökt uppfostra honom till att sova överallt. Och ja, nu gör han det.