Påskdeckare, är det en tradition ni har i ert liv? Inte mitt. Kopplar inte ihop påsken med läsning utan mer krokus och lite gräs, lera och lixom första vårkänslorna. Nu är ju påsken sen och jag bor några mål söderut men det är ändå mina påskigaste känslor.

Detta är andra delen i motståndstrilogin som författaren kallar det (första delen läste jag på ett stekhett Gotland).

Den första delen slukade jag, så jag har verkligen längtat efter fortsättningen. Denna är lika bra men det är mitten delen av en trilogi. Så helt ärligt är det ju varken den spännande början eller det rafflande slutet utan mycket som känns både lite kopierat ur en film men också lite tomt. Utan slut. Utan början. Inte lika många spektakulära vändningar men oj vad jag längtar till slutet.

Fortfarande en bladvändare och spännande med massa kopplingar till nutida händelser, så smidigt! Och ger mig en sjuklängtan till Stockholm. Även om de inte är lika mycket i Sundbyberg den här boken.

Finns att köpa bland annat här.