Jag ska börja med att erkänna jag gav upp den här boken efter 107 sidor, en annan rescension finns här.

Den här boken är kritikerrosad och precis son i rescensionen ovan hyllas den med orden en djup chicklit.

Jag har börjat läsa den här boken så många gånger, och gett upp, så jag gav den 100 sidor och ja… den är inte bra.

Det hintas om att huvudpersonen lider av typ autism eller något trauma i barndomen som gör att hon har sociala svårigheter, har samma rutiner jämt och tycker att alla andra är konstiga. Kanske ska allt detta läsas med en glimt i ögat och som humor men nja… jag tycker att psykisk ohälsa är svår att skoja om och gränser är hårfin. För min del är den här på fel sida gränsen.

Inte alls rolig eller fyndig eller egentligen unik. Unken och stereotyp om en människa utan insikt.

Om man ändå känner sig nyfiken på at läsa boken finns den här.