Girlytalk

En våg av saknad

Gamla sängkläder. De är hela och rena men jag ser ju att de ör blekta. Så är de också supermjuka. Men prassliga. Jag har alltid älskat prassliga lakan. Det känns som om jag är Madicken. Ni vet den delen av filmen där det är jul och hon och Lisabet hoppar upp ur sängen.

De luktar speciellt de där sängkläderna. Lukter är så abstrakt så svårt att beskriva men något som fastnar så i minnet. Den där lukten som är trygghet och att sova helt gott på natten.

På hösten, när den smyger sig på och är så där otvivelaktigt vacker, kommer saknaden av min farföräldrar. Där fanns det plats för mig att vara ett barn. Vila. Sova middag. Vara i skogen. Sova gott. Spela Bingolotto. Dricka te. Äta f-müsli till frukost.

Ibland tänker jag att jag skulle göra vad son helst för en kram och ett leende från dem. Men de finns ju med mig och jag hoppas de tänker samma sak. Att de skulle göra vad son helst för att få en kram av Nils, som är lik min farfar.

Jag finner frid och landar i att kärleken övervinner allt, även döden.

2 kommentarer

Lämna ett svar till alex Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.