Jag längtar alltid. Jag trodde länge att deg var eftersträvansvärt att inte planera. Att det var coolt att inte läsa på utan bara boka biljetter till en plats och lixom vara där.

Så så här i början av juli när sommaren är som varmast och livet är på en pinne i största allmänhet så börjar jag längta efter hösten.

Tända ljus, höstkläder, att inte alltid vara skitig och svettig och att lixom kura inne. Jag börjar också fundera på vilka projekt jag ska ta mig Ann under hösten. Vad ska jag sticka, virka, sy…

men det är minst två månader kvar av sommar här. Och sex veckor semester kvar. Även om jag ofta får en längtan till framtiden så tycker jag att jag är duktig på att vara här också.