Vi kom fram i lördags. Det är så galet vackert. Allt är lixom neongrönt.

Innan allt strul m sjukdomar och i ställda flyg träffade jag två nära vänner som luffat runt i Sydamerika 3 månader. Så häftig resa! De hade åkt buss och flugit och upplevt massor! Jag kände mig lite avundsjuk.

Men när vi kom fram hit och jag kände att jag ska bo hör i några veckor. Packa upp väskan. Handla och fylla kylen. Så fick mitt liv mer mening. Jag älskar att ha en bas att utgå från. Att flacka runt är inget för mig, inte i praktiken. Nu när vi är framme kan jag sänka axlarna och andas lite djupare.

Jag har sagt det förut. Platserna i norra Sverige gör något med mig. Naturen och människorna som är så mycket mildare. Inte lika stressade. Det tog tid men jag har lärt mig att uppskatta det.