Ett tungt farväl
Nu har våra vänner åkt hem och jag är helt knäckt. De grät och jag grät och gråter ännu.
Det känns så tungt både för att jag nu är ensam igen. V ska jobba rätt mycket i två veckor nu och jag vill inte vara med Vs familj. De vill vara med mig och Nils varje dag och hela tiden men jag vill inte. Jag vill vara med min familj för då kan jag vara helt avslappnad och bekväm.
Jo jag skulle kunna åka till Sverige och så där men precis som att jag håller på att knyta an till Nils så gör ju V det också. Han kommer hem och slänger sig över Nils och kan gosa med honom i timmar. Jag vill ju att de ska ha den bästa relationen och jag tror att den här första tiden är viktig för det.
2 kommentarer
Escaping Reality-ett nytt liv
Förstår precis vad du menar, det är jättejobbigt att vara långt bort från sin familj när man har en bebis! Men du, det blir lättare och lättare!
alex
Ja och det är en ny situation att vänja sig vid.
Förresten skriver jag på mitt inlägg om Tyskland men det blir långt så blir nog flera igen.