Girlytalk

No more mrs nice girl

Är det någon mer än jag som var “den duktiga flickan” genom skoltiden? Ni vet, duktig i de flesta ämnen i skolan, (pga att) läxorna blev gjorde, man gjorde inget bus och smörade för läraren. Dessutom fick man ofta sitta bredvid eller vara i samma grupp som de “bråkiga” eleverna (killarna) i hopp om att jag skulle lära/påverka de eleverna så att de också blev duktiga eller åtminstone gjorde uppgiften. 

Jag gillade aldrig att lära de bråkiga eleverna eller att vara i en grupp där jag fick göra allt men vi fick samma betyg. Jag är kanske egoistisk på det viset men jag var och är mest intresserad av att lära mig själv. Detsamma gäller på jobbet, jag vill göra mitt jobb och that’s it. Jag älskar att samarbete och att har spelar lagsport i hela mitt liv men i de flesta fall så blir det jag som drar hela mitt lag på jobbet. 

  
Idag fick jag sms från en kollega på jobbet där hon undrade om jag tänkte jobba halvtid nästa vecka och isf hur. Jag har mått bättre senaste tiden, inte bra men bättre, och jag vill gärna jobba så jag sa att jag tänkte jobba 50% och då göra den tuffa delen av mitt arbete, vilket är en fruktansvärt bra deal för dem. Kollegan svarar då: ja men va bra då jobbar du med kollegan xxx på måndag. Okej sa jag då räknar jag med att xxx har fixat en liten grej samt har koll på läget. Nej sa kollegan det kan inte xxx utan du ska lära upp honom from måndag. 

Va fan! Kollegan menar alltså att jag som varit sjukskriven två veckor och nu har semester ska lära upp en gubbe (xxx) som tjänar över 10 000kr mer än mig i månaden och dessutom måste jag jobba på semestern för att jag ska ta ett möte på måndagmorgon med en extra börda i form av en gubbe med 30 års erfarenhet men som är helt oduglig. 

Kommer jag aldrig mer ur den där rollen som den duktiga flickan som man kan utnyttja för att andra ska göra jobbet? Finns det ingen chef som uppskattar en kvinna (person) som vill jobba självgående, är duktig på sitt jobb och vill ha betalt för det? Jag kan absolut tänka mig att dela med mig av min kunskap och erfarenhet men då mot kompensation i form av lön eller ledigt samt en förfrågan om den samma och en plan för hur detta utvecklingsarbete ska fortgå. 

Nej idag, nu, beslutade jag mig för att bli sjukskriven på heltid resten av graviditeten samt att det inte blir någon fortsättning för mig på det här företaget efter föräldraledigheten. Jag känner mig arg på företaget men också stark. Stark för att jag vet att jag är kompetent, stark för att jag vet att jag blir utnyttjad och gör något åt det. 

5 kommentarer

Lämna ett svar till alex Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.