Vi måste bounda
Jag känner en sån press att jag och bäbisen måste bounda, bäbisen kanske boundar för fullt med mig eller mina tarmar och hjärtslag. Jag däremot känner mig mest irriterad på barnet. Så nu försöker jag skapa band.
Jag gör det genom att känna på magen, var och hur den ligger och känna på sparkarna och njuta av den som livstecken men också genom att fundera på vad barnet kan tänkas “göra”.
När jag åker skidor så sover den eller rör sig inte iaf och jag tänker att det måste vara skönt att sova i ett badkar som åker slalom.
Annars har vi perfekt vinterväder här, -5 i luften och + 14 i solen. Nu är jag dock helt tömd på energi så jag ska ta en tupplur och bäbisen ska väl vakna och sparka järnet…
2 kommentarer
Escaping Reality-ett nytt liv
Testa att prata och sjunga också, jag gick omkring och sjöng hela graviditeten och det är ganska kul när bebisen reagerar på ens röst och på särskilda sånger, både i magen och efter att den är född.
alex
Det ska jag göra, tack för tipset!
Den verkar hittills gilla Orup, till Vs förskräckelse!