Mitt ex’s dialekt
idag var jag på födelsedagskalas för en vän och träffade på en annan svenska där som pratade samma dialekt som min exman. Och jag kom då så klart att sakna honom. Inte sakna som i man eller som i det klassiska kärleksförhållandet. Utan som vän. Herregud vad mycket roligt vi har haft tillsammans. Det finns ingen människa jag har skrattat så mycket med, för honom var varje dag en fest och det smittade av sig även på mig. Även fast jag av många olika skäl hade de värsta åren i mitt liv så hade jag också väldigt många fina stunder och alla de är tackvare honom.
Måste ringa honom någon dag och berätta det för honom. Och också höra hans dumma dialekt och skratta åt honom.
7 kommentarer
Happy
Jag önskar jag kunde ha en så bra relation till min exman! För visst jag känner igen känslan, tyvärr skulle han hellre prata med en dynghög än med mig…
Jag är glad att ni lyckades behålla en relation även efter ert äktenskap tog slut!
alex
Det tog ett tag att komma hit, det var många fula ord och elakheter på vägen.
happy
Min exman och jag medverkar ibland på gemensamma aktiviteter – han hälsar inte ens om vi går in i varandra. Så jag tror vi har en låååååång väg att vandra. =(
alex
Nu är det inte alls upp till mig att döma men det känns lite väl extremt, ni delade ju ett liv tillsammans då bör man åtminstone behandla varandra med respekt (så vida ingen var otrogen eller dyl).
Jennifer Sandström
Vad härligt att kunna minnas tillbaka till de fina stunderna i alla fall! 🙂
alex
Ja, det fina stunderna var fler än de dåliga.
Pingback: