god eftermiddag! Nu är vi hemma igen. Sååå skönt! 



När vi flög till London flög vi till Sthlm för att ta tag i en del tråkiga men vikitiga papper. Vi stannad i Sthlm i 20 timmar och sedan flög vi till London. 

På Arlanda missbedömde vi tiden totalt och vi blev sena till säkerhetskontrollen, när vi kommit 50 meter från kontrollen stod det “omedelbar avgång” för vårt flyg. Både jag och V flyger mycket och vet att det krävs mycket för att man ska bli ifrån åkt men det känns ju inte direkt bra. 

Precis då passerade vi VIP-ingången som var helt öde och jag sa då till mannen att vi var sena till vårt flyg och undrade om vi kunde få smita förbi honom? Han sa: nej, det är säkert många som är sena till sina flyg. 

Jag, i min enfald, tänkte att han då kanske skulle ta personer från början av kön och lixom underlätta för de andra i personalen och oss då som resenärer/kunder men icke! 

Och det här tycker jag är då typiskt svenskt. Att lixom vara helt ovillig till service, ett extra leende eller ett vänligt ord. Nu hann vi gott och väl till vårt flyg och personalen ombord var britter och visste därför hur man her service.