Girlytalk

Med öppna armar

Jag och V pratar om framtiden. Vi drömmer oss dit. Jag håller ju på och längta ihjäl mig efter att bli pensionär. Jag tror att det finns en Westlife-låt som går “I wanna grow old with you, I wanna die laying in your arms” och det är väl lite så jag känner. Nog om detta för det är inte det som detta ska handla om. Nej om en lite mer närmare framtid. Typ ett halvår framåt. Och var sjutton vi ska bo då?

V jobbar, kanske som ni har förstått, mycket i sitt hemland Tyskland. Har ni förstått att han är tysk? Hur som helst med Vs jobb så är det egentligen bara Tyskland som gäller. Han gjorde lixom bara ett kort gästspel i London och nu är det slut. För att han ska kunna utvecklas och känna snuskigt mycket pengar (man kan ju hoppas) så behöver vi bo i Tyskland. Var i Tyskland spelar mindre roll. V är från München. Och München är ju fint. Men det är Köln också. Och i Köln kanske det finns lite mer möjligheter för mig att jobba? Eller jobba kan jag ju alltid men använda mig av mina kompetenser.

Koeln_Hohenzollernbruecke
Köln

Det är tufft att flytta till en ny stad. Och ännu tuffare att flytta till ett nytt land? Så hur ska vi ha det? Jag har ingen aning. Det är mycket som ska klaffa för att jag ska trivas i en ny stad. Ett meningsfullt liv innehåller så mycket och det är inget som man får “gratis” nej man måste gå in i staden med öppna armar. Prata med alla man möter. Prova allt man får möjlighet till. Utveckla sidor hos sig själv som man inte ens visste att man hade. Och hur bra det än går så kommer det finnas stunder med tårar och hemlängtan.

m__nchen
München

Ibland blir jag snål, eller missunsam och tänker att om vi nu ska flytta till Tyskland så ska vi fan INTE bo i München för då har ju V en del gratis. han har ju både vänner och familj där, nej i så fall så ska vi båda få börja från noll. Skitlöjlig tanke jag vet! Jag låter det vara öppet, försöker öppna mina egna ögon och kanske återigen besöka båda städerna. För att kolla in hur de är, hur stämningen känns. Ja det är svårt och hur öppna ögon man än har så får man ju lixom hoppa som om himlen finns för man kan ju aldrig vara säker. Men det blir en ny spännande utmaning.

Nu låter det som om jag har bestämt mig vilket jag inte har, men jag funderar på det. Mycket.

En kommentar

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.