Tjejsnack by Alex

En del av Girlytalk

Sverige och ensamheten

Om en vecka, nej två, åker vi till Sverige och stannar en månad. V ska jobba på annan ort och hans föräldrar är på resande fot. Jag kunde jobba hemma då så för stt ha möjligt till avlastning så är vi en månad i Sverige.

Jag nämnde det lite här. Att det ibland är ensamt att ha barn. Och jag har senaste tiden landat i att jag faktiskt är besviken på en del vänner här. Innan vi fick barn var vi ofta engagerade i våra vänners barn hör men de visar inte samma engagemang för vårt barn. Att andra ska vara engagerade i ens barn och hur de ska vara engagerade är inget som man kan kräva eller bestämma hur det ska se ut.

Det är lixom jag och V mot världen. Vs föräldrar är fantastiska med Nils och ställer upp massor men det är det. Det skyddsnät jag trodde att vi hade visade sig inte hålla för skarpt läge. Så tråkigt och sorgligt och ledsamt.

Hursomhelst så känns det fantastiskt att få byta 27 grader mot 10 grader och snö för en månad. Kanske inte rent vädermässigt men det ska bli mysigt att återuppleva norrlandsminnen med ett barn.

Serietips: seven seconds

Alltså det ör sällan jag ser serier som är riktigt riktigt bra, jag gillar ju mest tramsiga komedier och lättsamma serier. Men nu har jag sett Netflix serien Seven seconds och jäklar vad bra den är!

Alltså själva storyn är inte den bästa. Utan ganska simpel. Ett barn har blivit mördad, tittaren vet hela tiden vem det är men man får följa jakten via en åklagare och en polis. Men karaktärerna! Alltså de är så djupa och komplexa i sin enkelhet! Hur reagerar en mamma som förlorat sitt barn? Och hur känner pappan? Polisen? Polisens ex-fru? Vad finns bakom kulisserna. Det är subtilt och enkelt men så konplext som människor är. Det hindrar mig dock inte från att hata, direkt från hjärtat, vissa av karaktärerna.

Det som gör att karaktärerna är så bra är ju så klart att det är fantastiska skådespelare. Även de mindre rollerna, som kanske inte har den mesta eller största tiden spelad av fantastiska skådisar! I början var det några jag inte gillade, men ju längre serien går desto mer förstår kag av början! Alltså det är sååååååå bra! Såååå braaaaaa!!!

Dagen efter personalfesten

Igår hade vi personalfest. En trevlig tillställning på alla vis. Jag valde att vara nykter och traskade hem i sommarnatten vid midnatt.

Ja här har det varit 27 grader idag och sommaren kom verkligen med bara ben och glass. Dock blir mitt “straff” för en personalfest då sömnen blir lidande hårt ibland, mina blodsockervärden är all over the place. Så tråkigt! Verkligen! Det var både höga och låga värden idag som jag hade svårt att få ordning på. Och det gör nig trött på ett speciellt sätt. Det är inte sov-trött utan typ jag tror jag dör om jag måste resa mig nu-trött, en hemsk känsla.

Sov middag med Nils och däckade vid nattning. Nu pep mitt larm för lågt socker så nu ska jag äta och sedan hpppss på en bra natt.

Kan man backa alla?

Knytblus-uppropet tycker jag är så fint. Vill gråta av finhet när Sara Danius får stöd av en vän på väg ut från Akademien. Och att kvinnor nu jävlar visar vad som är okej eller inte. Makten är vår och nu när vi insett det kan vi ta det hur långt som helst.

Men i samma veva dyker det upp i mina flöden att xxx inte har blivit backad? Är ni rasister? Varför backar ni inte xxx förtjänar inte hon också backning?

Mest troligt förtjänar alla backning. Alltså i att de har rätt i sak och är i behov av stöd. Men alltså jag hinner ju knappt backa mina vänner så som jag skulle vilja? Klart jag i sak håller med om att även xxx:arna har rätt men jag hinner inte. Hinner inte läsa på, sätta mig in insituationen varken känslomässigt eller faktakunskaper och sedan tiden för att bära atribut eller skrika slagord.

Det vikigaste är väl ändå att vi håller varandra om ryggen. Alltså våra närmaste. Att vi ger och tar kärlek där. Även om vi är feminister eller humanister så ör det väl orimligt att vi ska hinna backa alla?

Kingsman: the golden cirkle

Film är ju egentligen inte min grej och jag vet inte hur längesedan vi såg en film tillsammans men när jag såg att det kommit en uppföljare till The kingsman som jag verkligen gillade var jag ju tvungen att hålla mig vaken till efter 22 för att se även den.

Precis som med första filmen finns det mycket Tarantino över den med övervåld och finurliga men överdrivna scener. De gränsar hela tiden till det komiska i sitt absurdum och några gånger skrattar jag högt. Det är inte spännande eller en film som kräver hög iq men jag tyckte verkligen om den.

Colin firth är en av mina absoluta favoritskådisar och att han återkom tillsammans med Elton John som var riktigt rolig och Björn Granath som spelar den svenska kungen, japp, även det svenska kungahuset finns med i den här total skruvade bondfilmen.

Lyssningstips

Jag önskar podd-tips av er!

Värvet lyssnade jag på om det var någon intressant person tidigare men nu har jag verkligen inte lyssnat på flera år. Här om dagen lyssnade jag dock på avsnittet med Jonas Sjöstedt, partiledare för vänsterpartiet och det var så himla lugnt och mysigt och inte alls så där hetsigt som politik annars ofta blir. Triumf hintade om att även de andra partieledarna kommer besöka värvet innan valet och jag ser verkligen framemot att lyssna på dem, hoppas på samma lugn i alla avsnitt.

Jag lyssnade också på avsnittet med Mia Parnevik och blev positivt överraskad. Iom att jag flyttat från Sverige så hänger jag inte alls med i svensk tv. SVT i mitt hjärta men alla andra kanaler försvinner så jag hade ingen annan bild av henne sedan tidigare. Cool kvinna!

Mitt sista poddtips för idag blir P1 kropp och själ och avsnittet som handlar om ex och internet. Hur kan man komma över någon när hen syns i flödet? Det var flera historier och personer som berättade med kommentar av två olika psykologer i studion, Angelica Lagergren som kanske också är mer känd i Sverige än för mig, berättade så jävla hjärtskärande om sin separation och hur det är att ha sitt liv på internet. Sorgligt men fint!

Den manliga tröttheten

Alltså helt ärligt nu, det finns ingenting som stör mig mer än när V är trött. Alltså, självklart kan man vara trött men det finns en trötthet som är så jävla äcklig och så jävla manlig.

En dag i förra veckan så gick jag upp med nils när han vaknade 06:08. Jag har om barn som gillar att ligga och dra sig eller mys med en film eller mobil i sängen men alltså mitt barn ska upp Max fem sekunder efter att han vaknat dvs 0.3 sekunder efter art jag vaknat. Men det är ju bara att gå upp.

Vi myste i soffan, åt frukost (som jag gjorde), klädde på oss, bytte blöja och gick till förskolan med vagnen. Nils grät hela vägen och var ledsen när jag lämnade.

Jag gick en promenad hem via affären och handlar för middagen. Sedan köpte jag massa begagnade jättefina kläder åt Nils och jobbade. Kl 15 gick jag till förskolan igen, hämtade hem kläder och bytte ut till met somriga extrakläder. Sedan gick vi hem igen. När vi kom hem var vi ute 1 timme och 15 min innan V kom hem från jobbet. Då lagade jag och Nils mat. Som vi åt alla tre.

V gjorde oss varsin kopp te. Jag stack ut och sprang 20 min. När jag kommer hem skriker Nils mamma men jag behövde gå på toa. Nils står utanför och skriker (sämsta med mammalivet). V ligger på soffan och ser på youtube.

V är trött. Han reser sig från soffan men faller ihop igen. Han vet inte varför han är så trött. Han orkar inte ens svara Nils när Nils tilltalar honom. Än mindre hämta pennor som Nils skriker om.

Och jag hatar den här “tröttheten” där man inte kan se att Nils sover om 30 min, då kan jag vila eller att det finns mat på köksbordet som behöver plockas in (detta blir ett eget inlägg). Nej som man måste man vila Nu!!! Inte om fem minuter eller senare eller imorgon, nej det finns ingen kämpaanda för faniljelivet.

Min pappa var likadan. Trött, otrevlig och hård. Så minns jag honom framförallt. Halvsovandes på soffan, eller framför fotboll på tv.

Jag hatar det egoistiska och orimliga i tröttheten. Att någon som får mer eller mindre allt serverat ändå behöver vila. Akut!

Och det allra värsta, det är ju att tröttheten går över om något roligt eller intressant ska göras…

« Äldre inlägg

© 2018 Tjejsnack by Alex

Tema av Anders NorenUpp ↑