G i r l y t a l k

Samlade inlägg från Natalia & Alex & Happy

Boktips: den tyska flickan – Armando Lucas Correa

Den här boke tyckte jag om. Jag tycker om litteratur (och annat) från historiska händelser och den här utspelar sig från 1939 och framåt. Vad som hände judar (och andra människor) under andra världskriget är ju något som alla vet men den här boken hade dels ett så vackert perspektiv. Den är berättade ur ett barns ögon. Och jag kände att det säkert finns barn med samma tankar även idag, hur kan detta upprepa sig?

Dela kretsar den kring en händelse som jag inte hört något av, båten st Louis, som i boken är fiktiv men finns förklarad som riktig händelse längst bak.

Jag tyckte verkligen om språket och berättar perspektivet i den här boken. Även om språket var vackert så var den verkligen inte svår att läsa. Även händelserna fängslade mig och de luckor som författaren lämnar vill jag så gärna få svar på. Ett fint familjedrama som ni absolut ska ta er tid att läsa!

Den finns bland annat här.

En sak jag skjuter upp

Jag måste ta tag i och fixa min tand som har gått sönder. Eller det är ju lagningen som släppt för tredje gången. Men alltså det tar emot sååååå mycket!

Dels är det dyrt och en så tråkig sak att lägga pengarna på. Dels är det obekvämt. Jag tycker det är betydligt mer obekvämt att gå till tandläkaren än gynekologen. Dels så måste jag hitta en ny tandläkare för den här tandläkaren kan ju uppenbarligen inte laga mina tänder…

men framförallt så skäms jag lite. det är helt ologiskt jag vet men det känna så skämmigt att ha dåliga tänder. Lixom som att tandläkaren ska döma mig och vara otrevlig.

Det är väldigt sällan jag funderar på vad andra tänker men detta gör mig mycket fundersam.

En smärtande sanning

“Kvinnor som vill, ligger inte still”

Det är med magont och hjärtvärk som jag lyssnar på Katarina Wennstams Sommar i P1. Vad är det för samhälle vi byggt och fortsätter förstärka genom polisens uttalanden, kulturyttringar, beteenden och monetära satsningar?

Katarina driver kampen för oss kvinnor, belyser maktens sneda vinkel på kvinnobrott och jobbar och lobbar för vår möjlighet att röra oss fritt, utan att tänka på vad vi har på oss för kläder, vad vi sagt till en man i en bar eller hur någon kan ha tolkat våra blickar. Jag mår så genuint dåligt när jag läser Katarinas böcker, samma illamående känsla bubblar upp när jag lyssnar på hennes sommarprat. Det är inga småputtriga feelgood minutrar, det är obehag rakt in i själen.

Hon säger mycket klokt, sätter fingret och gräver runt där det gör ont i samhället, statsmakterna och i mig. Vad gör jag för att förbättra situationen? Kan jag påverka de tre pojkar som växer upp i min direkta närhet? Har de en schysst kvinnosyn? Har de bristande insikter, skev kvinnosyn, kallar de tjejer i skolan för öknamn?

Det är frågor som väcktes av Katarina, det enda jag kan rekommendera er är att lyssna. Stålsätt er för ett obehagligt, men kvalitativt Sommarprat. För gudsskull, bara lyssna! Katarina Wennstam, Sommar i P1

Semester!

Sitter på flygplatsen på väg ut i världen. Nu är det semester. Fyra och en halv vecka av ledighet att se fram emot. Ja, nästan. Några avbrott för att hantera anställda som flyttar till Sverige och meddela förändringar i arbetsuppgifter måste jag göra, men jag hoppas att de aktiviteterna ska gå snabbt och smidigt. Den sista arbetsdagen har varit allt annat än smidig. Igår fick vi besked om budget neddragningar, så det sista jag gör är att sitta och planera besparingar. Vilka konsultuppdrag som ska avslutas, hur vi fördelar resurserna bäst för att inte mista kompetensen. Det är inga roliga uppgifter att syssla med sista dagen innan semester, och absolut inte att meddela. Blä!

Den tidigare delen av arbetsveckan har varit cool lugn. I tisdags jobbade jag från en solvarm klippa och onsdagen tillbringades i jobbsammanhang på en segelbåt. Så jag lider ingen nöd även om det är lite taskig timing. Nu boardar jag, hejdå Sverige!

Måste lära mig att leva i nuet

Jag längtar alltid. Jag trodde länge att deg var eftersträvansvärt att inte planera. Att det var coolt att inte läsa på utan bara boka biljetter till en plats och lixom vara där.

Så så här i början av juli när sommaren är som varmast och livet är på en pinne i största allmänhet så börjar jag längta efter hösten.

Tända ljus, höstkläder, att inte alltid vara skitig och svettig och att lixom kura inne. Jag börjar också fundera på vilka projekt jag ska ta mig Ann under hösten. Vad ska jag sticka, virka, sy…

men det är minst två månader kvar av sommar här. Och sex veckor semester kvar. Även om jag ofta får en längtan till framtiden så tycker jag att jag är duktig på att vara här också.

En av världens sämsta flygplatser?

Vi flyger ju runt en del och har spenderat alldeles för mycket tid på Arlanda. Och jag måste ändå få säga att Arlanda är en av de sämsta flygplatserna jag varit på. Eller…

Flygplatsen är ju jättefin. Ren och fräsch. Jag älskar lekplatserna som finns både i terminal fyra och fem. Butikerna känns helt okej, även om jag typ aldrig shoppat där. Älskar pocket shop som finns i varje hörn och ett varierat utbud av caféer.

Men servisen är under all kritik!!! Personalen är så otrevliga, jämt! Oavsett om jag reser själv med spädbarn, vagn och väska så får jag noll hjälp eller ett leende när jag svettande springer efter en 1 åring på väg åt andra hållet…

sist vi åkte från Arlanda var vi fyra vuxna och ett betalande barn. Vi hade tre väskor att checka in samt en resevagn. Det var bagagekaos och långa köer som det alltid ör på Arlanda men personalen som inte hade tid att hjälpa oss suckade åt att förutom vagn hade vi ett paket blöjor i vagnväskan…. uppenbarligen försökte vi inte smuggla med en extra väska utan detta var typ Nils ordinarie väska. Varför är svenskar så oförmögna att ge bra service? Är det för att vi inte dricksar? Varför kostar vi aldrig på oss det lilla extra?Tänka sig jag har ju skrivit om detta förut.

Boktips: inte för nära – Colleen oakly

Att jag har en förkärlek för chiklit är ingen hemlighet. Jag älskar lättsamma böcker även om jag tycker att jag har en ganska bred boksmak så finns det få böcker jag slukar så som dessa romantiska go bitar.

Jag tycker att den här boken har en vacker framsida och det ör nog den främsta anledningen till att jag köpte den.

Boken skrivs växelvis ur de olika huvudpersonernas perspektiv, vartannat kapitel för den kvinnliga och den manliga. Boken handlar om jubilee som är dödligt allergisk mot människor och Erik som är nyskild med en adopterad son.

Boken är verkligen lättsam och ja, uppenbar så där som chiklit ska vara. Dock önskar jag att boken hade “skalats av” lite. Det är nämligen mängde av problem som huvudpersonerna ställs inför; allergi, mamma som övergivit, tonårsdotter som inte vill prata med en, barn som förlorat sina föräldrar, svek i högstadiet, skilsmässa osv.

Även om jag gillar chiklit så gillar jag också när man får känna med karaktärerna och iom den stora mängden problem så hinner jag lixom inte få någon relation till personerna. Det saknas djup även om ytan är det jag gillar med just den här typen av böcker.

En härlig bok att bara försvinna in i när ens eget liv känns så himla oromantiskt och tråkigt. En bok att läsa på ett tåg. Eller på stranden.

Det tog mig lång tid att varva ned

Vi hade gäster över midsommar. Och det var så trevligt men så jobbigt! Gästerna var nämligen min mamma och moster. Jag tycker så mycket om dem och min moster var hos Oss för första gången men herregud vad det var krävande.

Som ni vet har jag haft det tufft på jobbet under våren och de sista veckorna då allt skulle snos ihop var bara kaos. Så när jag fick semester var jag helt slut. Mentalt.

Glömde saker, var såååå trött hela tiden, låg efter med all handling och tvättning. Och så fick vi gäster. Som ville hjälpa till men som hela tiden behövde instrueras vilket tog ungefär 8 miljoner kilo energi som jag inte har. Jag var helt knäckt och bara superirriterad.

Nu har jag sakta men säkert landat och funnit lite frid även om vi har fixat mest.

Nu är vi på semester hela familjen, som ni vet! Så härligt!

Livet om natten

Det är verkligen en berg- och dalbana. Jag blir så fundersam om kvällarna. Tankarna snurrar åt alla olika riktningar och kring alla olika ämnen. Kärlek, mat, vänner, jobb, sömn, ingen sömn, massa kom-ihåg listor, den förbannade vardags och en jävla massa historia.

Jag tänker på saker och personer som varit. Jag tänker på saker som jag vill ska bli. Planer och planeringar som inte blir som tänkt för tiden hinner ikapp en. Försöker att hitta lugnet i att det är så, livet. Tiden kan man inte styra över och planeringar går inte alltid i samma takt som tiden man planerat utefter.

Principer tänker jag också på. Hur de är så viktiga för mig. För viktiga? Kan de vara de? Vet inte men viktiga är det. Något slags ankare att hålla fast vid mär det stormar och är rörigt. När jag tänker efter så kan jag ju även tänka på att visa stormar inte intresserar mig längre.

Slutligen, det är väldigt varmt i sovrummet och det är svårt att stänga av på. På alla sätt.

Kära föräldrar…

Sedan jag fick barn är min tolerans mot barn i offentliga miljöer så mycket lägre. Jag vet inte hur det går ihop men…

jag och Nils (och Volker) reser jämt. Kanske lite för mycket. Vi flyger, vi åker bil och vi åker tåg. Vi bokar vanliga biljetter och vi förbereder oss noga.

Nils är två år och det är inte den lättaste åldern. Han är dessutom pratglad och gillar att röra på sig men han är resvan. Just för att vi alltid har rest.

Att barn får ett utbrott eller blir arga är sådant som händer och det har jag full förståelse för. Att resa är tröttsamt och superjobbigt även för barn. Samma sak med barn som leker (inom rimliga gränserkr. Men det som stör mig mer än något annat är barn som har leksaker eller iPad med ljud som spelas högt. Alltså utan hörlurar.

Föräldrar behöver respektera de som reser utan barn likväl att de utan barn måste respektera de med barn.

Några enkla tips är surfplatta med hörlurar!

Pixiböcker, fast vi köper våra per styck på Coop.

Bear nibbles Nils är helt övertygad om att detta är godis och blir helt lyrisk när han får deSa att mumsa på.

Annat bra att ha ör gosedjur, några små favoritleksak (Nils har med sig bilar), favoritfilten, vattenflaska…

« Äldre inlägg

© 2018 G i r l y t a l k

Tema av Anders NorenUpp ↑