G i r l y t a l k

Samlade inlägg från Natalia & Alex & Happy

Det finns något här 

I Norrland alltså, Ångermanland mer specifikt, här har jag aldrig bott men varit mycket. Det är fint här. 


Snön kom igen. Tystnaden och det mjuka. Jag är trött nu. Hjärnan har rusat på och det finns något här som ger mig lugn och tid. Tid att andas och fundera, iaktta, filosofera. Landa. 

Det hände mig saker i Norrland, inte långt härifrån. Jag blev vuxen. Fick ta obekväma beslut. Stå upp för mig. Fly hellre än fäkta tillslut. Jag fick hjärtat krossat och träffade kärleken. Mina första vuxna år spenderade jag här. Med lärdomar som en följd. Jag hatade det och älskade det. 

När jag är här är det som att min själ kopplar ihop sig och tankar ny energi. Lugn, något som jag inte är bra på att hitta egentligen. Det finner jag här! 

I min väska

Blev jag så inspirerade av Happys inlägg om sin väska (väskinnehåll) så jag bestämde mig för att ta tag i att rensa en av mina väskor. Den som har hängt med mest sedan september nämligen min Kenzo clutch som jag älskar även om den redan trådar lite i mönstret.

Innehållet då? Jo men det är väl ett resultat av konferenser och resor. Mitt supergamla nyckelfodral (med nycklar till fyra boende i olika länder, är det normalt?), ett boardingkort, ett hårspänne, halstabletter med smärtstillande inköpta i Holland, ett hotellblock och en silverpenna. Läppstiftet är en ny favorit från MAC och deras Snow Ball kollektion. Smyckespåsen ligger nog där eftersom jag brukar plocka av mig nästan alla smycken innan säkerhetskontrollen på flygplatser och då lägger jag dom i den.  Elizabeth Ardens Eight Hour Cream är ett måste. Ja, den luktar yuck men den fixar allt! Sedan brukar jag ofta ha våtservetter i min väskan. Vet inte riktigt varför för dom brukar alltid torka ut men jag får för mig att det kan vara bra att ha. Köper ofta på mig en massa (olika) reseförpackningar i England. Ja, sen var det då den där penisklubban. Den fick jag när jag drog med Icey på en sexshow i Amsterdam. Kanske mer om det i ett annat inlägg. Aprå på penisar så missar ni väl inte väl inte tävlingen hos Happy!

 

Jag noterar nu att min korthållare inte är där och undrar var jag lagt den…

Mumsig Grönkålssallad

Jag lyckades slänga ihop en så sjukt god sallad igår och jag vill bara tipsa vidare.

Det här slängde jag ihop;

Grönkålssallad

Salamikorv

Grönmögelost

Solroskärnor

Ripa bort bladen från stammen på grönkålsbladen. Koka upp vatten och häll över grönkålen. Låt ligga i ett par minuter, medans du värmer på en stekpanna med smör eller olja. Häll av vattnet och stek upp grönkålen så att den mjuknar och blir glansig. Hacka salami och mögelost, blanda ihop allt lägg i en tallrik och strössla över solroskärnor.

Jag blandade rester som jag hade i kylskåpet, man kan säkert ta vad man vill. Men ost och grönkål var en riktigt grym blandning!

Ångest och adrenalinkick 

I fredags ringde telefonen varm med olika personer som ville intervjua mig. Så roligt men också lite jobbigt eftersom att jag kände hur jag inte visste vad jag ville. Att inte vet vad jag vill är ovanligt för mig som ändå är ganska bestämd men jag ville ju att livet bara skulle flyta på

Jag har i alla fall bokade intervjuer den här veckan och igår hade jag min första. 

Innan intervjun hade jag sådan ångest, dels är det alltid lite jobbigt att “sälja in sig själv” och sedan visste jag ju inte vad jag ville med intervjun. Jag bestämde mig för att se vad det var, öppen och nyfiken. 

Jag fixade håret (kan det vara ett år sedan sist?) och klädde mig lite halvprofessiobellt, intervjun var på telefon men jag ville känna mig på banan. Gick igenom några frågor i huvudet som jag tänkte skulle komma och lämnade bort Nils. 

Intervjun gick bra. Ett lättsamt samtal och det avslutades med att jag fick en fråga om jobbet och hur vi går vidare nu. Jag har en intervju inbokad på torsdag så på fredag ska vi höras igen. Det lutar dock starkt åt att jag tar det hör jobbet. 

Efter en intervju får jag alltid en kick. Känner mig glad och stolt. Älskar känslan av att gå vidare mot något nytt. Gjort ett gott intryck och så där. Samtidigt blir jag alltid lite orolig “varför sa jag så och inte så?”, “jag borde sagt si också!” 

Jag sa att det var viktigt för mig att få jobbet innan jul så att jag verkligen kan få förbereda mig. 

Vi ska iväg på luciatåg idag! Och så nästsista kvällsjobbet också. 

Utlottning!!

Jag har fått möjligheten att lotta ut en produkt från Palora, det är en vibrator där man kan kontrollera vibrationerna via en app. Jätteskoj att låta Din partner att kontrollera vibratorn även om ni är långt ifrån varandra.

Vibratorn kommer från märket We-Vibe, och där kontrollerar man vibrationerna via en app. Jätteskoj att låta ens partner kunna kontrollera vibratorn även när man är långt ifrån varandra.

Jag tycker det är en jätterolig pryl, något som verkligen piggar upp sexlivet även om man som jag och T ofta befinner oss på olika orter, länder eller till och med världsdelar. Med hjälp av appen kan ni mysa även på större avstånd. Sen finns det en fördel till med denna snygga lilla leksak för er som lever med småbarn. Jag har insett att hur väl man än gömmer sina vuxenleksaker så är det alltid någon juinior som kan hitta dem, då är det extremt uppskattat om de har snygg design och inte omedelbart går att förstå användningsområdet. T har vid två tillfällen sagt att det är typ “en muskelmaskin”, behöver jag erkänna att jag är våldsamt tacksam att det inte är jag som fått frågan??

Hur kan denna coola lilla leksak bli Din julklapp till dig/er då? Genom att kommentera det här inlägget med Ditt bästsa tips för hur man håller liv i relationen i julstressen? Kom igen nu – tipsa loss!!
Sista dag för medverka i tävligen är på söndag 17/12 kl18. Då väljer jag ut en vinnare och kontaktar dig via mail för att kunna skicka vinsten innan jul!

Lämna och gå vidare 

Jag är asdålig på att “släppa saker” jag är långsint så inåt helvete och dessutom tycker jag om att engagera nig och se resultat och lösa saker. Så att summera ett år kan vara sjukt jobbigt för mig. 2016 orkade jag inte summera ordentligt, det borde varit det finaste året i mitt liv med Nils födelse men innehöll för mycket skit som jag fortfarande inte kan släppa. 

Men det här året var lättare. Jag älskar att ta fram penna och papper och fundera. Pp det fina men också vad jag lärt mig. Åh! 

Jag använder mig av Year compass och det var hörligt att få se tillbaka på 2017 och drömma om ett ovisst men hörligt 2018. 

Jag övar mig på att släppa taget och sluta älta. Det tar mig ju ingenstans och vidare vill jag ju, speciellt om jag blivit sårad. 

In och gör en kompass ni också, årskrönika kommer runt nyår som vanligt! 

Glögghelgen

Hur var helgen? Jo, tackar som frågar. Den var härlig även om den innehöll ett sammanbrott. Allt var så bra. Icey hämtade mig efter min iskalla simning. Vi tog en sväng till Smaralind, ett shoppingcenter för att dels äta lite och handla sista julklapparna till hans familj. Vi hittade det vi behövde förutom en amaryllis till söndagens glöggmingel. På vägen hem åkte vi förbi mataffären och handlade det sista. Tanken var att lördagen skulle tillbringas till att baka. På fredagkväll råkar Icey välta vår kaffekanna som jag åkt runt halva Sverige för. Den var slutsåld både i Reykjavik och i Göteborg. En krossad kaffekanna senare så var mitt liv i spillror. Jag var så trött på att bo på en öde ö. Det finns knappt något och det som finns kostar en förmögenhet. Och de elektriska ljusen jag ville ha på IKEA vet jag finns i en container i hamnen men tar sig inte till det förbannande varuhuset. Materialisten i mig var så jävla less på den här ön. Och det är kallt, minus 8°C kallt. Jag kanske ska tillägga att jag var något PMS-ig och är en född drama queen. Att bo med världens lugnaste människa är inte speciellt dramatiskt och det gör mig smått uttråkad ibland varpå jag ställer till världens bråk över inget. Eller är det ett bråk när det är ensidigt?

Lördagen tillbringades således inte med att baka. Vi åkte och köpte choklad, fikade på mitt favoritfik, hittade till slut en amaryllis och en kaffekanna till glöggen. När vi kom hem så körde vi ett städ- och bakmaraton. Vi är faktiskt ett väldigt bra team där. Tjafsar aldrig och hjälps alltid åt (även om Icey gör mest). Vi bakade goda pepparkaksmuffins efter detta recept och satte fina dekorationer från Meri Meri på varje cupcake. Vi hann även baka världens saftigaste och luftigaste lussekatter. Vi använde Leilas recept, jag skippade gräddet och ägget innan gräddningen och penslade istället med ägg när de precis kommit ur ugnen.

På söndag kom gästerna. Vi var så sjukt stolta över vårt buffébord. Som som ofta var jag lite orolig att maten inte skulle räcka. Vi bjöd på vörtbröd, julknäcke, lax, hovmästarsås, julskinka, cheddar, pepparkaka med ädelost, cupcakes, pepparkakor, non stop, skumtomtar ischoklar, dumle med pepparkaksmak, en massa härliga ostar och julmust och glögg såklart. Vi har en del kvar av det mesta om vi säger så. Jag tror alla gillade något och alla uppskattade gesten. Däremot tycker jag det är jättesvårt att få till en härliga stämning med dessa islänningar. Jag är inte alls typen som tycker tystade är obehaglig men jag vill ju gärna lära känna Iceys kompisar lite mer. Det är stört omöjligt. De pratar inte så mycket islänningarna och när de väl pratar så föredrar det isländska och då hänger inte jag med.

All in all, det var en bra helg som försvann alldeles för fort.

Omotiverad 

Allt efter en period där jag tagit tag i mycket och varit handlingskraftig kommer en liten nedåt period för mig. Jag har rymt med Nils till Sverige, Nils har dessutom brutit fingret vilket inte gjorde mig mer uppåt. V har mycket med jobbet och är på olika representationsresor, så jag gömmer mig i Norrland hos fina vänner i Ö-vik. 

Känner mig ganska less på att blogga men nya inlägg kommer snart. Nu meditation och sedan sova. 

Fredag

Det är Fredag. Jag har sovit gott och vaknade 10:18 av att det var ljust ute! Tidigaste soluppgången hittills. Jag känner mig lite gladare än de senaste dagarna. Irritation från småtjafs som jag lämnade bakom mig börja släppa fast motivation lyser fortfarande med sin frånvaro men med lite press och mutor så ska jag nog kunna lösa det också. Idag har jag också något att se framemot, nämligen att Icey jobbar lite av en halvdag, vårt glöggmingel på söndag och om några minuter ska jag gå iväg och simma. Älskar att få simma men denna gång tänkte jag också passa på att testa vattengympan. Håller tummarna för den är i barnbasängen inomhus för det är sisådär -5 ute. Helt okej under vattnet men inte så okej ovanför vattnet. Jag borde bli klar lagom till dess att Icey är klar på jobbet och då ska vi åka och köpa lite julklappar och handla mar inför helgen. Ja, det är en bra fredagskänsla helt enkelt! Men nu måste jag skynda mig så jag inte missar vattengympan.

Dagens lästips: The stages of a relationship

En känslomässig virvelvind

Mitt känsloliv har åkt genom en centrifug och sen spottats ut i en berg- och dalbana den sista veckan. Som ni kunnat läsa i tidigare inlägg har min och T’s relation varit lite kämpig. T har varit nedstämd/deprimerad och tappat kontakten med sina känslor. Han har bett om tid, mer tid och ytterligare mer tid. Nu har det gått 9-10 månader sen han sist kunde säga att han älskade mig. Det har gått 6 månader sen han erkände det och jag har försökt att ge den tid han bett om.

Så när mina tre veckors tjänsteresor var avslutade och T inte hade använt tiden så ställde jag ett ultimatum, vi måste förändra något om vi ska bli lyckliga, vare sig det är tillsammans eller var för sig. Det var verkligen inte lätt att driva fram det – men jag hade kommit till insikten att jag gick runt och var olyckligt kär i ett förhållande.

Många tårar, många ord, kramar, insikter och tystnader senare har vi en plan. Vi ska under en tid bli särbos, dejta och T ska få den tiden han behöver för att må bättre. Jag kan inte ge honom mer tid som hans sambo, för det kommer alltid finnas förväntningar (uttalade eller outtalade) på umgänge, när man bor under samma tak.

Jag har funderat på, men varit livrädd för, den här förändringen. Ja, känt skräck rent utav. Jag tycker verkligen inte om förväntningar av det här slaget. Men den beteendeförändring jag sett hos T sedan samtalen påbörjades är stor. Han är mer omtänksam, rarare, mer innerlig och kärleksfull.

Så jag flyttar på söndag redan. Har fått hyra in mig i en del av lägenhet hos ett par jag känner sedan tidigare. Ja, det är hos föräldrarna till en av mina bästa vänner. Till slutet av februari har jag frågat, för att inte stressa oss och behöver vi längre tid tror jag att det går att lösa också.

T har också agerat på sin jobbsituation. Allt resande, all press och alla som rycker i honom fungerar inte.

Det har varit jobbigt och rörigt, känslorna har varit överallt. Både högt och lågt. Vi har bara börjat redan och vi har arbete kvar att göra, men just nu känns det befriande och som att vi ger oss själva möjligheten att må bra och vara kära och lyckliga tillsammans.

« Older posts

© 2017 G i r l y t a l k

Theme by Anders NorenUp ↑