G i r l y t a l k

Samlade inlägg från Natalia & Alex & Happy

Jag mötte Gud

Hon hette Eva och var blond, känns skönt att det inte var en man med ett stort skägg som satt på ett moln. För visst är hon min Gud, liksom Jungfru Maria blev gravid utan sex så är det förhoppningsvis resultatet av mitt möte med Gud/Eva.

Så nu är det gjort, vi har en plan och den känns som snart samtidigt som långt bort. Flera olika moment men redan beslut fattat och det tycker jag är skönt, med hänsyn till att det kommer en julledighet och att det tar tid att beställa hem spermier.

Så det första försöket kommer att ske i senare delen av november, beroende på hur min menscykel är nu i oktober (såklart). Fortsätter den vara lång eller kommer den justeras och bli kortare igen? Första försöket kommer ske via insemination där de manliga könscellerna med hjälp av en kateter förs in i livmodern och liksom puttas mot äggledarna. Allt för att skapa bästa möjliga förutsättningar för de tränade och noga utvalda spermierna.

Så nu i oktober kommer jag att få ta ägglossningstest från dag 9-19 i cykeln för att dels säkerställa att jag har ägglossning och dels för att pricka vilken dag i cykeln som det händer. Första dagen på menscykeln därefter ska jag ringa klinken och förbereda dem, för då kommer vi boka in tid för ultraljud så att de kan fastställa att slemhinnan i min livmoder tjockar på sig som den ska och att jag har ägg som börjar mogna.

Sen pratade vi donator och jag sa att mitt enda önskemål kring donator (förutom att han är frisk) är att han är längre än mina pytte 157cm. Eva garanterade att hon skulle titta efter en “normallång” man dvs runt 175-180cm, känns skönt att ge förutsättningar för ett “normallångt” barn. I övrigt kan jag liksom gå åt båda håll, som mörkblond med grön/brun melerade ögon funkar det med både ljusare och mörkare gener. Så Eva får helt enkelt leka Gud och bestämma bästa blandningen.

De utgår från längd, vikt, ögon och hårfärg i valet och de kan byta donator under resans gång om det till exempel tar slut på könsceller från en donator så kan de utan att meddela mig byta till en annan. Sperman kommer från en spermabank i Danmark, så sannolikheten att det blir en donator av dansk härkomst är stor. Vilket betyder ett barn som har mer danska gener än mig!

Så nu kan jag bara fortsätta leva sunt, äta mina vitaminer och moffa i mig vin/opastöriserad ost/lufttorkad skinka och hoppas att jag inom kort inte kommer kunna njuta något av det utan risk!

Känslosam dag

Igår var en känslosam dag. Det är lixom som om känslorna är utanför kroppen just nu. Mycket kretsar kring Nils och dagis och vad som händer där… eller inte händer där. Dagis har lixom aldrig varit lätt för oss.

Åkte hem efter jobbet och åt lite choklad. Andades djupt och tänkte att jag borde ha tränat istället. Men vila är nog mer vad jag behöver.

Det vände sen. Jag skrev det här och skulle dra och hämta Nils på dagis. Älskar den där ungen! Vi stannade kvar en halvtimme och jag älskar att se nils leka med kompisarna. Fantasin flödar och de leker så fint. Passade på att prata med en fröken också och även det samtalet kändes tröstande.

Sedan åkte vi hem och skar gurka. Åt upp den. Åt rester till middag. Lasagne och tortellinin. Sedan drog jag med mig grabbarna ut på en promenad. Mörkret faller snabbt men igår blev det aldrig kallt. 18 grader på kvällen! Ljuvligt för en promenad. Kan sakna de där härliga höstkvällarna men att inte fundera på om det är varmt eller om sommaren heller uteblir i år är ljuvligt.

Nu har vi mysmorgon, jag har redan en begynnande huvudvärk men annars är det en fin dag!

Nervös

Imorgon har jag mitt behandlingsplaneringsmöte med skaffa barn kliniken. Ett steg framåt. Jag tittade lite i Natural Cycles appen, om informationen stämmer är första möjligheten till befruktning ungefär 26 oktober och andra tillfället 22 november.

Sen beror det ju helt på behandlingsmetod, men jag försöker bara ta in tanken. 26 oktober är om mindre än två veckor.

Löpning

Jag har fått lite nytändning med löpningen. Är så less på att inte träna och inte hitta tid. Eller he mig tid. Det är svårt när jag är ensam så pass mycket med Nils men samtidigt år det ju bara att göra det. När V var hemma förra veckan så passade jag på.

Jag har mest sprungit och pratat i telefon. Så tempot har varit otroligt lugnt. Men luften nu är ljuvlig. 25 grader på dagen och 12 på kvällen. Luften blir så hög och fräsch. Love iiiiiiiit!

Mormor och jag

1916 föddes min mormor i Danmark. Det var under det första världskrigets andra år och i ett Danmark som samma år sålde sina Västindiska öar till USA efter landets första folkomröstning.

Min mormor gifte sig ung med morfar, en man med 13 syskon och de levde ett inte speciellt fett liv. De tog de arbeten som fanns på gårdar, på fälten. Morfar som arbetare och mormor som kokerska.

1934 föddes min första moster, sen kom det en dotter till innan tre söner. Åren gick och min yngsta moster dog i kräfta och min äldsta moster gifte sig med en man och flyttade med honom till arbete i Sverige. Mitt ute i skogen, utan rinnande vatten och elektricitet bosatte de sig och mannen började jobba i skogen. Två barn kom i rask takt och mannen var inte snäll mot moster så mormor och morfar flyttade upp och hjälpte till med barnen när hon skilde sig 1956. Året efter föddes min mamma, samma år såg min kusin dagens ljus.

Jag har i alla år vetat om att moster var mer än 20 år äldre än mamma, men inte förrän idag kom jag på att det betydde att mormor var 41 när mamma föddes.

Det gav mig en sån glädje i hela kroppen. Mormor och jag, vi kanske blir jämngamla mammor även om det är 64år som skiljer oss.

Kunde hon kan jag! Så tack fina mormor Gudrun för den här styrkan som idag slog rot i mitt hjärta!

Tyvärr fick jag aldrig träffa krut-mormor. 1974 gick hon bort i bröstcancer men hennes minne lever kvar hos oss alla.

Vecka 42

Jag vill ha semester. Äta på restaurang, inte tänka på tvätt och storhandling utan bara vara. Nu. Här. Men det är några veckor kvar att jobba innan det blir verklighet.

Veckan avslutades jobbigt och ledsamt. Stressigt. Ja jag känner mig stressad. Kan jag ha pms efter mens? Eller är det för att jag inte sovit en hel natt på en vecka?

Jag vet inte vad veckan innehåller. Lite. Jobb. Hämta och lämna på förskolan. Löpning hoppas jag. V ska jobba mycket. Borta. Så jag ska se på vänner. Försöka läsa en bok igen. Andas djupt.

Boktips: min historia – Michelle Obama

Äntligen kom den i pocket och i mina händer. Mitt liv är relativt långt från USA och dess politik, så klart når stora händelser mig och jag ser mig själv som normal-inläst men jag har inte riktigt förstått hypen kring Michelle Obama. Jag har helt enkelt vetat ingenting om henne.

Michelle är en häftig människa. Intelligent och modig. Och ödmjuk. Jag blev djupt imponerad av henne och förstår precis hypen kring hennes person.

Även om boken i en viss period blir lite väl mycket name-dropping så älskar jag den. Hon förmedlar verkligen känslan av att bo i vita huset. Vardagspusslet och hur hon tänkte kring olika saker hon gjorde. Och så vackert skriven!

Läs den!

Det var inte mens

Fick göra ett fint besök på gynakuten idag. Föll ihop på jobbet. Som jag skrev tidigare så blödde jag väldigt mycket och på gyn konstaterade de missfall.

Jag har inte ont men blödningen kostar mycket vätska = blodsockret går banarnas så om jag inte haft diabetes hade jag nog bara trott på riklig mens.

Nu är jag hemma. Ont i hela kroppen pch migrän men stabilt socker. V är hemma och tar hand om mig.

Känner mig inte känslomässigt ledsen. Hade ju ingen aning om “graviditeten” och tror att kroppen gör det bästa med embryon som inte är så bra. Imorgon ska jag på möte med chefen och sedan sova.

Jag älskar läsning

“Man har inte tid att läsa när man har barn”

Jag vet inte hur många gånger jag har hört det. Kanske speciellt sista 1.5 åren på min nuvarande arbetsplats. Jag läser ju. Mycket. Jag sätter dessutom mål för min läsning för det gör att jag mår bra. För att jag alltid ska prioritera läsning. Så när folk säger att jag inte borde ha tid att läsa så tycker jag att de insinuerar att jag försummar mina plikter som mamma och fru.

Vem tar hand om barnet när jag läser? Det är vad de frågor. Borde du inte vara med ditt barn istället för böcker? Vill du inte vara med ditt barn?

Jag läser jämt. På tunnelbanan. I parken. I soffan. Vid matbordet. På toa.Varje liten stund av ensamhet fyller jag med böcker. När Nils ser på tv då läser och först ett kapitel och sedan städer jag. Jag prioriterar alltid läsning.

Det ger mig lugn. Nya tankar. Insikter. Ord. Språket hålls vid liv. Det ger mig inblick i alla möjliga och omöjliga världar. Jag prioriterar så. Andra föräldrar med andra barn prioriterar annorlunda. Men jag kommer alltid prioritera läsning. Och alltid bli lite ledsen när folk säger att det inte går.

Och så här får man barn att läsa. Jag läser själv och för Nils. Här läser han en bok högt för sig själv.

Yo!

Ett livstecken.

Har precis lagat och ätit en bit (nästan) vegetarisk lasagne (slängde i att halvt paket bacon eftersom jag inte tycker om att kasta mat.

Har förlängt mina ”perioder” från 26 till 31 dagar genom att äta Q10 och Vitamin D. Någon annan förändring har inte gjorts i livet. Bra eller dåligt, vet inte?!

Går en fyra dagars utbildning den här veckan. Fullspäckade dagar och kvällsjobb. Började mindre bra med en FIRO-B analys av mig som ganska snart in i beskrivningen av mig benämnde mig som snarare introvert än extrovert. Insåg att allt gått galet där och då. (Har beskrivits som ett socialt monster, älskar att kasta mig ut i nya sociala sammanhang!)

Haft städdag med bostadsrättsföreningen i helgen och efter åtta timmars ogräsrensning hade jag så ont i mina händer. I söndags svullnade min vänsterhand och det såg ut som en muskel/seninflammation. Det är bättre nu, men inte bra.

Jag gick bananas på ett shoppingcenter i söndags eftermiddag. Förbrukade ett presentkort jag fick i födelsedagspresent av kollegor. Nya löpartights, tre par kjolar, två blusar och en bh följde med hem.

Borde läsa ”home work” från jobbet. Njuter istället av ett glas vin och softar vid köksbordet.

Funderar på Tinder. Antingen har mannen skägg eller tatueringar. Eller skägg OCH tatueringar. De skriver om vad de vill ha men inte en rad om vem de är. Och så är det en överrepresentation av ny-svenskar.

Sista funderingen gäller min Exman. Som dök upp på tinder med en bild från vårt bröllop som första bild. Det var år 2012. Av totalt sju bilder var sex från de år vi var ett par. Bilder som är sju år eller äldre. Peakade han då eller vad?

Edit, hittade denna artikel! Tack för lite goda nyheter!! Lång menscykel ökar chansen att få barn

« Äldre inlägg

© 2019 G i r l y t a l k

Tema av Anders NorenUpp ↑