G i r l y t a l k

Samlade inlägg från Natalia & Alex & Happy

Samtal pågår

Jodå, samtal pågår. T och jag träffades igår och jag var trött på hans ursäkter. Jag var dessutom låg på energi, hade mensvärk och kände mig bevsiken på att det utlovade besöket i huset resulterade i en promenad.

Så det var utgångspunkten för vårt samtal och jag inledde med att anklaga honom för att försvåra situationen för mig. Hur ska jag kunna leva ett liv om jag är helt utestängd från mitt hem? Alla mina saker och kläder? Barnen är i obalans var svaret och de behöver lugn och ro, han vet inte varför (men att jag knappt synts till på snart 4 månader verkar han inte ens reflekterat över skulle kunna påverka barnen) men han ville undvika turbulens så jag var inte välkommen hem. Jag var på krigsstigen så jag gick på om hans tjänsteresor och hur han åker hur han vill och tror han inte DET påverkar barnen? För hans mamma är välkommen till mitt hem, men inte jag. Det här gjorde mig riktigt arg!

Han har känt något, han har känt mycket – men de känslorna försvann in i allt det stora mörka…

Samtalet gick härifrån vidare till oss. Varför släpper han inte in mig i sitt resonemang, varför berättar han inte hur han känner och tänker? Så igår öppnade han lite på den dörren. Han känner ingenting. Han vet att vi har bra sexliv, har roligt ihop, har bra samtal och han tycker om att hänga med mig och han tycker jättemycket om mig – men han känner inte kärlek. Han tycker synd om mig och hur jag mår, hur jag far illa av hans ovisshet och rådvillhet. Han har känt något, han har känt mycket – men de känslorna försvann in i allt det stora mörka.

Är det slut måste jag få en paus, jag måste få skapa en distans.

Nu tycker han att han mår bättre och han går och väntar på att känslorna ska komma tillbaks. Han letar efter dem men hittills känner han inget. Under samtalet gick det så långt att jag trodde vi hade gjort slut. Jag frågade rakt ut om jag borde titta mig efter ett eget boende, ta mina pengar och köpa mig en bostadsrätt igen, om han ville ha några av möblerna, om vi som par var slut. Här fick han kalla fötter. Ja men det är är väl inte sista gången vi träffas frågade han, vi kan väl fortsätta ses?

Jag sa nej, inte nu. Är det slut måste jag få en paus, jag måste få skapa en distans. Jag älskar dig och det enda jag vill när vi träffas är att ta på dig, krama dig, kyssa dig och vara med dig – allt det som du inte vill. Då backade han, det var han inte redo för. Han sa att vi behövde tid att fundera på det här, landa i det innan vi fattar för snabba beslut. Vi kom inte längre, vi hade strax över en timma – vi behöver mer tid om vi ska komma någonvart i det här samtalet.

Under eftermiddagen sms:ade han sen, fina ord, hjärtan och en fråga hur min arbetsdag ser ut imorgon, för han vill “ta hand om mig”. Jag vet inte hur jag ska agera, jag vet att träffar jag honom så kommer bara mitt hopp att näras – men samtidigt är det som Natalia skrev i ett sms “Brustna hjärtan svider lika mycket oavsett om man har fina stunder eller inte”.

Stiligt värre!

När jag och Nils var på stan sist så gick han fram till en tröja och sa “stilig!” Hur kan man då inte köpa den tröjan?

Jag älskar färgglada kläder och skulle kunna haft den där tröjan själv. Vi försöker klä Nils färgglatt och inte allt för pojkigt, är så jäkla trött på blåa kläder, men heller inte för flickigt eftersom att de kläderna är opraktiska och hämmar utvecklingen jag vill att Nils ska ha. Nog om det, tröjan ovan är från hm, ett ställe jag i princip aldrig handlar på nuförtiden. Men de har en superfin kollektion nu, speciellt de delar som inte är blå tilltalar mig så Nils har också det här underbara setet.

Hela kollektionen finns här.

Konstvandring

Under påskhelgen kidnappade jag Natalia på en roadtrip. Hon har levt, andats och knarkat flyttlass alldeles för länge och jag kände att en paus från såväl det som sambon skulle vara en perfekt påskutflykt. Efter lite beslutsångest vilken konstrunda vi skulle delta på löste vi det logistiska och jag plockade upp henne på tågstationen i Uddevalla. Vi började med ett stopp på Två Fröknar där vi laddade batterierna med go’kaffe och något ätbart. Jag smakade på deras lime mynta cheesecake med chokladpajskal – så himla god!

Vi strosade självklart igenom deras mysiga butik innan vi åkte mot Ellös och stop nummer 1. På väg dit gjorde vi en spontan avstickare till Kungsviken och konstnären Barbro som målade vackra akvareller med västkustmotiv.

Och i Hälleviksstrand hittade vi parkering vid en vacker och annorlunda kyrka…

…och en kort promenad senare hittade vi magiska lasyrer hos keramiker Hanna Järlehed Hyving. Med oss från Hann följde det små vita skålar, eller förvaringskärl, mina ska få organisera bomullspads och tops i badrummet!

I en liten stuga intill hittade vi hennes pappa som gjorde utsökta detaljerade skåp i vackra träslag. Fina hantverk och vackra ting, men svårplacerade i gemene hem enades vi om.

Sista stoppet på rundan blev utanför Henån, där vi besökte en konstnärsateljé som samlade många olika hantverk. Här var det lera, gips, tavlor och mobiler. Natalia förälskade sig i lerfigurer som var avbildningar av en övning i kroki – de var dock inte till salu så vi tittade på hennes annorlunda samling konst och förundrades över bredden innan vi hoppade in i bilen och for hemåt.

Konstvandring var en ny upplevelse för oss båda och visst sjutton gillade vi det, men det hade underlättat om konstnärsateljéerna som deltog hade varit bättre sorterade på kartan. De hade kunnat guida lite mer i konstform, rekommenderade turer osv. som det var nu fick man gissa, gå på känn eller vara väl förberedd. Vi lärde oss massor, och nästa år har vi lite mer koll på vad vi vill och vad man hinner!!

Min mage efter graviditeten

Efter graviditeten från helvetet, som iofs är nästan två år bort, är min mage inte i balans.

Att kräks x antal gånger per dag i 25 veckor tar på krafterna och jag kände ganska snabbt att mat- tarmsystemet skadades. Jag tänkte att det skulle självläka och var i början försiktig med vad jag åt och drack, undvek stark mat tex. Men det har inte hjälpt.

Jag får halsbränna nu, vilket jag aldrig fick innan graviditet, och jag är oftare lös i magen. Alltså för ofta lös i magen.

Förra veckan fick vi en mild släng av magsjukan. För mig kom det ut “bakvägen” och jag fick inte stopp på det. Alltså V kräktes en gång. Allt rann igen mig i över en vecka. Tillslut fick jag ta hjälp av goda bakterier och medicin. Det är som om min mage inte kan reglera sig själv längre.

Det skrämmer mig lite. Hur blir magen efter en andra graviditet? Blir det värre? Bör jag söka läkare? Kan jag ha fått någon tarmsjukdom?

Magen är en så central del av kroppen och gör så himla mycket viktigt så när den inte funkar så blir jag såååå trött och slö och håglös. Inga känslor jag vill känna alls.

🐣 Glad påsk 🐥

Jag sitter i solen och njuter, så länge man håller sig borta från vinden är det riktigt skönt nu frampå eftermiddagen. Det verkar som att min helg ska kunna landa i en bra blandning av familjer, vänner, träning, god mat och sol på näsan.

Långfredagen inleddes precis som skärtorsdagen avrundades med en tur i skogen. Solen sken och jag älskar hur fler och fler stigar blir tillgängliga nu när snön och isen börjar smälta.

Frampå eftermiddagen tittade T förbi, efter löften om att inte vara arg på honom, hans skärtorsdag hade varit allt annat än harmonisk och han laddade inte för en bättre fortsättning på påsken. Vi pratade, kramades och myste någon timma innan han åkte till huset igen. Planen är att ses på måndag igen, för lite påsk-grill. Sen hittade jag en påskpresent till Natalia som kanske var att pusha hennes fågelfobi ett steg för långt… men de var så fina! Hoppas att hon gillar dem…

Imorse tog jag bilen till min syster. Jag kom lagom till en lekplatspromenad, som efterföljdes av en korvlunch i uterummet och en promenad i solen. Vi har hunnit äta påsktårta och dricka irish coffey (okej, jag drack Kaffe Karlsson eftersom jag verkligen ogillar whiskey).

Nu ska jag återgå till att njuta innan vårt knytkalas ska dukas fram.

Hej hej Stockholm!

Idag vaknar vi i Stockholm om allt gick som det skulle. Kära kära hemstad jag är så peppad på vad du har att erbjuda den här gången!

Bästa vänner är ju så klart numero Uno! Och familj. Så mysigt!

jag hoppas på supervårigt väder men det är nog att hoppas på för mycket, så vi kan vara ute.

God mat och glass!

Körsbärsblomningen för ett år sedan, ganska exakt. Tror inte på sådan tur i år.

Magsjukan

Någon mild variant av magsjukan har däckat mig och V här hemma. Detta var verkligen milt även om vi varit helt slut och jag har sovit sp galet mycket.

Det blir vila vila vila även idag för tanken ör att vi åker till Sverige imorgon! Jag längtar så. Även fast det känns kallt och omständigt och att jag måste ta med overall eller räcker galonbyxor? Eller åkpåse eller filt till vagnen?

Varför är våren så sen i år?!

Längtar till V vaknar så jag får krypa med i sängen igen ❤️

Utvecklingssamtal

Igår hade vi utvecklingssamtal för Nils. Vi var på dagis och fick prata med en fröken om hur de uppfattar Nils, vad han gör på dagarna och vad vi har för förväntningar på hans tid där.

I sådana sammanhang som lixom är lite mer formella så känner jag alltid att jag låste överprestera för att jag inte är infödd tysk. Jag vill lixom se extra snygg, eller nej, proffsig ut och hade tom läst på om den tyska läroplanen, lärt mig nya tyska ord som är svårare och som skulle få mig att låta smart.

I Tyskland förväntas man vara mer delaktig i sina barns skolgång.

Det var så underbart att se små filmklipp på Nils med de andra barnen och höra att de tycker att han är bestämd, iakttagande och vill vara med på allt. Min lilla plutt! ❤️

Jag vill gråta av stolthet och någon form av sorg av allt jag missar och känslorna var lite all over the place, vilket kan bero på att mina känslor är lite så just nu samt att jag åkte på något magtjorv…

jag känner mig trygg med vårt val av dagis och ser redan framemot nästa föräldramöte eller utvecklingssamtal. Kommer dock ha utlänningsångest deluxe inför det!

Bröllopssommar!

I sommar ska jag fira kärleken. Ja, det är ju lite si och så med statusen på min kärlek. Eller jag har ju mycket kärlek att dela med mig av, men objektet för min kärlek är ju lite tveksam till om han vill ta del av den. STRUNTSAMMA! Det var inte min kärlek jag skulle skriva om, det var mina kompisars kärlek. För just den här sommaren verkar vara sommaren det händer. Jag är inbjuden på tre bröllop och en bröllopsfest. Det är vänner och en släkting, ingen som är yngre än 35+ och de har inte varit gifta tidigare.

Helt galet. Det fick mig att fundera på om 40 är det nya 30 när det kommer till bröllop och giftermål? Är vi xennials sådan att innan vi gifter oss ska allt annat vara fixat? Vi ska ha hängslen och livrem och garantier på att det håller INNAN vi säger ja, oavsett om det är framför prästen i kyrkan eller en vigselförrättare i rådhuset/annan lokal. Jag hittade en artikel här där grafen nedan finns – och visst är det så att det ser ut som vi “xennials” är mindre bnägna att binda oss än generationen före oss?

Tillbaks till ämnet, bröllop! Det ska firas i Östersund, hembygden, på västkusten och i Canada. Det ska bli extremt häftigt och roligt, att få delta i så många olika festligheter och firanden. Träffa nya och gamla vänner och klä upp sig. Ja, ser fram emot att lösa klänningsmysterierna!!

Serietips: big little lies

Sist på bollen har vi sett big little lies, en superbrisbelönt serie, som dessutom är baserad på en bok jag verkligen gillade.

Boken och serien är verkligen lika varandra och båda bygger på överraskningarna, man ska lixom vara helt säker på en sak och så kommer en twist och “aha NU förstår jag!!!”

Jag hade ju som sagt var läst boken så för mig var överraskningen 0 och därmed var det inte en speciellt bra serie.

Dock ska jag säga att jag tyckte att alla skådespelare var brillianta och jag förstår verkligen varför Alexander Skarsgård tagit emot så många priser för sin roll, så fantastiskt spelat!

Har också två saker att säga om Alexander Skarsgård:

1) hur lik är han inte sin pappa?!

2) jag gissade på att han är lite äldre än mig och började närma sig 35… det visade sig att han är 40 och jag är 35. Kris!

« Äldre inlägg

© 2018 G i r l y t a l k

Tema av Anders NorenUpp ↑